.

I cirka en månads tid har jag fått höra glåpord, kommentarer och annat småtrevligt här hemma. -Amanda ditt jävla svin, ditt rum ser ut som en soptipp. - Ditt rum är snuskigt, stäng dörren vi vill inte se det. - Amanda, fy fan som ditt rum ser ut, hur står du ut?
Jag har vid ett flertal gånger gjort seriösa, och mindre seriösa försök i att göra något åt saker och ting. Men det blir inte klart. Det blir verkligen aldrig klart. Att ett rum på 0.5 kvadratmeter, (ungefär som en skokartong till ett par 39:or) kan bli SÅ stökigt, och leda till ett så omfattande städprojket är för mig en gåta. Jag förstår verkligen inte.
Och visst visst, jag kan hålla med om att det inte är speciellt välstädat där inne. Men! det finns ändå logik. Jag vet att mascaran ligger i fönsterkarmen, och jag vet att min skolväska ligger under soffan, och jag vet att religionsboken ligger ute i regnet på gården. Uppslagen på sidorna 80-120, hur man nu slår upp 40 sidor samtidigt. Synd att sidorna om hinduism och buddism har blivit fuktskadade. Ännu mera synd att vi ska ha prov på det nästa vecka.

Iallafall, för en stund sen gjorde jag ett litet försök i att åtminstone bara göra det allra värsta på rummet. Står och lägger ner smink i neccesären. Tappar ut en burk guldglittrig ögonskugga, i puderform. Loose eyeshadow eller va det nu heter. Helvetesskuggan har lagt sej som ett jävla ytskikt över hela jävla rummet, inklusive allt som finns därinne. Blåste försiktigt, för att inse att jag precis torkat av de mesta med en disktrasa.En blöt. Glitterskitet sitter som berget.

Fick för mig att ta ner ett par papper om utvecklingssamtal från anslagstavlan. Utvecklingssamtal från 9an. Får med mig hela jävla anslagstavlan och allt brakar ner bakom soffan. Sjunker ner som en ballong som snuddat vid en cigg på malmöfestivalen. Ryker upp snabbt som fan, har satt mig på ett häftstift. Vrålar som en gnu, och väcker halva familjen.

Det är visst inte meningen att jag ska städa. Överhuvudtaget.

Och hallå, om det är någon som ska på fest i helgen, och vill vara lite glittrig och fin kan ni alltid komma hem till mig och gnida er mot mitt prisskåp, eller en blomkruka.

sovgott era sötnosar
/amandan

jaha ja. så här ser min blogg ut för tillfället.
jag försöker komma på den ultimata designen. men ja, änsålänge har jag inte kommit på någon.
allt plugg jag skulle göra idag... vad hände med tiden? nu är klockan halv tolv.
va fan, jag vill inte mer.
Snälla kan någon köpa mig en klocka, och en fjärrkontroll till livet. Tack.
och godnatt
/a

jag vet inte vad jag ska göra med min blogg. allt jag gör blir konstigt, och halvdant. snälla kan ni inte ge konkreta förslag? eller så skiter ni bara i det.

hej.
sitter här med en kopp te i köket och myser. Eller ja, myser och myser, det kanske jag inte ska säga. Jag existerar iallafall i köket, med en kopp te. jag är nog en te-människa. Jag älskar att sitta inne när regnet öser ner med en kopp te i handen. Och jag älskar te och scones. Och det är bra mysigt med te och en film. Är du en kaffe- eller temänniska?

Tanken på att jag har hundrasjuttiotusen läxor, uppgifter, förväntningar, plikter och borden i ryggsäcken har inte lika hög mysfaktor. Typ -190.

Tänkte någonstans i min enfald att "idag, idag ska jag minsann ta tag i rummet och så ska jag gå och lägga mig supertidigt."
Varför blir det verkligen ALDRIG som man planerar eller tänker sig? Oavsett hur mycket jag kämpar och sliter... Jag är ganska trött på det.
Jaha ja, nu blev jag kallad tonårings neurotiker av pappa. Livet är bra trevligt, ibland.
Puss och kram
/amanda

Det vore inte smart att skriva ut rubriken,och inte texten heller för den delen. Det hade inte varit nån vidare trevlig läsning. Istället är det nog lika bra att censurera hela skiten.
Jag är på ett sjuhelvetes jävla skithumör och jag är så jävla skoltrött att jag inte vet vad jag själv heter. Fy fan för skolan. Fy fy fy fy faaan vad det är segt, och jävligt.Jag orkar inte hålla på med en massa klassiska skitsagor, och föreberda en jävla massa tal på språk jag knappt kan presentera mig själv på, och jag orkar verkligen inte skriva en lång jävla text om James Dean när jag inte ens är intresserad av honom. Och det sista, varför i helvete ska trycka in en massa skit om hinduism och buddism för att sen bara skita ut det på ett papper och lägga det bakom mig???

det var allt för denna gång, ha det bra kexchoklad.
och snälla lid med mig fram tills 16.05.
byebye
/amandapanda

hej hej.
klockan är 06.15 och jag ska iväg och träna. Vi börjar skolan kvart i tio idag. Det här är bara en sak, bland alla andra som gör livet tufft för oss konståkningstjejer. Men trots allt, så är det inte så dumt ändå.
Dags för frukost och påklädning. Vi hörs ikväll. Pussen/amanda

Ja, idag har varit ganska duktig. Eller ja, man kan ju försöka intala sig själv det. Har spenderat alla mina pengar, mer eller mindre.
Jag har köpt: Ett par jeans, en lång och jättemysig vit tee eller klänning, ett grått stort linne, ett rosa skärp, ett halsband, ett par lila skor, ett par svarta strumpbyxor och ja.. där tog det slut. Men saken är, att allt tillsammans kostade 550:-
Erkänn att det är sjukligt billigt, och håll med om att jag fyndat. Snälla bara håll med, så jag kan slappna av. Tack.'
dags för ett allvarligt försök i att städa på rummet. det behövs. verkligen. seriöst.


min bror släpper loss sin flickiga sida och bjuder på ett par pics.

det är alltid samma sak. så fort jag hoppat upp i sängen så trillar nåt ner så jag måste gå ner och hämta det. eller så glömmer jag något. men det är verkligen alltid något. man har aldrig turen att deet blir bra direkt och att man kommer ihåg allt på första försöket.
neej då!
dagens störmoment är att jag har spillt ut en hel jävla påsen chips i sängen. fick bort det mesta, men det är fortfarande massa små irriterande småsmulor kvar. jag orkar inte hämta dammsugaren. antar att jag får skylla mig själv. men jag orkar inte.
Idag har jag shoppat, ett par jeans och en jättestor vit tee, eller klänning eller va de nu ska föreställa. grymt myspys. men om jag känner mig själv rätt, vilket jag förhoppningsvis gör, så lär det vara en orange/gul fläck mitt på magen.
jag kommer inte kunna ha den en dag utan att jag spiller ner den, jag sätter min högra skinka på det.
dags för tandborstning och duntäcke. och chipssmulor. :@

igår svimmade jag i badkaret, och slog ansiktet. Framförallt ögat. Har fått ett blåmärke på kinden och ögonlocket, och är svullen. jag förstår inte hur jag lyckas med allt. Sist så råkade jag glömma att jag har våningsäng, och missade stegen på nervägen. hur man nu kan glömma det, med tanke på att jag har haft det de senaste 5 åren...
och gången innan den, halkade jag på ett löv och vrickade till foten. Och gången innan den så spillde jag skitvarm geggig marshmellow på lilltån, så den blev brännskadad. jag orkar inte med mig själv, jag lyckas med allt. Det jag inte lyckas med, är fysiskt omöjligt.
dags för mat eller nåt.
pussen

Envisades som vanligt med att ligga kvar så länge så möjligt i sängen, vilket alltid resulterar i att jag måste skynda mig som en galning. Men det är det väl värt, antar jag.
Skolan var väl ok. Det var minnesstund för Sebastian, killen som gick bort förra tisdagen. Hans föräldrar var där, och hans mamma höll tal. Är chockad över att hon inte grät. Att hon kunde hålla sig under talet.... Sen pratade rektorn, en lärare, och Sebastians kompis. Hans tal var finast. Det var det finaste jag hört på länge...
Matten var dryg, och vi fick placeringsschema... Hej, jag går i förskolan igen. Orka att dom har gjort så. Och att lärarna på fullt allvar tror att det blir bättre, och att vi blir lugnare på detta sättet är ju bara skrattretande. Tillåt mig småle.
Att få Sp-klassen lugn är typ omöjligt.
Och ja, efter den urtråkiga matten var det lunchytime, och som vanligt åt vi på Kniv&gaffel. Smaskigt. Eller nja, inte så värst. Fick kasta i oss maten för att hinna tillbaka.
Religionen var också tråkig. Hinduism är komplicerat. Franskan var ännu tråkigare. Ingenting kan beskriva mitt hat mot franska, och hur tråkigt det är. Det är så tråkigt, att jag hellre haft två timmars matte istället. Och då är det illa.

Han knappt komma in genom dörren, innnan jag skulle gå igen. Tränare till ungjävlarna mellan 17-18, och tränade själv mellan 18-20. Phew phew phew, men det gick toppen.

När jag kom hem fick jag det trevliga beskedet att det inte fanns någon mat hemma. Att dom hade ätit upp allt.
Gick ut i köket och insåg att de även hade ätit upp allt brödet. Kom på att jag hade gömt två paket nudlar bakom brödrosten, och kände mig nöjd.
Bakom brödrosten fanns inte två paket nudlar. I slasken däremot låg två nudelskräp-papper.
Så nu sitter jag här. Hungrig som ett monster, och tuggar på en gammal skosula. Typ.
Dags att ta ett välförtjänt bad. Det andra för idag. Jag har fortfarande russin-fingrar, efter de förra. Undra hur långt tid de tar innan man blir brun.

Pöss o kjam

c'est moi


ja, jag har iallafall lärt mig något på franskan

pssst. sitter på religionskunskap. hyfsat tråkigt.
' jag vill hem. men sen ska jag har franska också.
jag slutar om 2 timmar. tooorrrt.
Jag vill inte alls...
Dags att gå, religionen kallar.
jag orkar inte


kösshaj
/amandis

dags att sova. klockan är snart ett. Idag har jag haft det allmänt mys med söta cassie. Vi åt, åt , åt och kollade lite på kläder. Hittade lite finfina stuff som kankse ska införskaffas när studiebidraget anländer.
Vad har jag gjort idag då?
Så här ser listan ut nu.
Skriva klart franskan om mig själv och om två kompisar [ x ] blev precis klar
Göra klart 100 tal i matten [ ]
Börja skriva på den tråkiga, klassiska sagan [ ]
Läsa om hinduismen [ ]
Fika med Cassiesöt [ x ]

Ja, man kan ju inte hinna med allt här i världen.
puss och kyss och kram och allt annat sött.
nu ska jag läsa lite hinduism och sen ska jag sova.
godnattt på er.

<3

Skriva klart franskan om mig själv och om två kompisar [ ]
Göra klart 100 tal i matten [ ]
Börja skriva på den tråkiga, klassiska sagan [ ]
Läsa om hinduismen [ ]
Fika med Cassiesöt [ ]

Och om jag ens ska hinna med första punkten kan jag inte sitta här och svamla. Franskan kallar.
Gotta' go

Okej, ska vi köra en gissningtävling?
Ni gissar på hur många punkter jag hunnit med innan klockan slår 00.00

pussochkram
/amandaaa

---

Kösssss

Skulle man vilja slippa åka hela vägen till Schweiz, så finns det ett enklare sätt. Mycket närmare dessutom.
Det heter Gymnasiet, och finns lite här och var stans. Du avlider garanterat efter ett par dagar.
Så ja, varsegod testa på en vecka, så är du garanterat död. Eller iallafall hjärndöd.
köss
/amanda


dags för franska. jag lär avlida

---

för er som inte fattade, schweiz är typ det enda stället man kan åka till för att få aktiv dödshjälp.
det var ett skämt inlägg, hoppas ingen tog illa upp.

Klockan är halv ett och jag är vrålhungrig. har inte varit hungrig på hela kvällen, men så fort man kryper ner under täcket smyger den sig på en. Den förbannade hungern.
Måste sluta småäta. För jag gör verkligen alltid det. Har jag tråkigt, så äter jag. Jag springer i kylskåpet stup i kvarten, och det kan faktiskt mamma intyga om.
Nej det ska bli en ändring med detta, och det ska ske från och med imorgon. Målet är såklart beach -08. Men jag har en känsla av att det snarare kommer bli beach -28.

Jag ska alltså sluta småäta. Tror ni jag klarar det?
Lägg en kommentar och skriv vad ni tror. Och kanske ge mig lite pepping och stöd? *blink blink*

dags för sängen, puss haj.
over and out.
/ Amanda.

Hah. Nu ska vi ha gissningstävling.
Ni som tror att jag har gjort klart min matte skriver det i en kommentar.
Ni som tror att jag har gjort en del av min matte skriver det i en kommentar.
Ni som inte tror att jag ens har slagit upp matteboken skriver det i en kommentar.

Så får vi se vad ni tror om mig.
Lycka till!!!

Jag bara måste dela med mig av min panik, och min trötthet. Söndagspaniken kommer sedvanligt ungefär precis innan man ska sova på lördagkvällen. Då får man panik över allt man måste göra dagen efter.
Idag ska jag göra:
fint på rummet
180 tal i matten, minst
engelska, en läxa jag inte ens vet
Skriva en klassisk saga med gullesnutt och prinsessromanser.
jag hatar snuttegull och lyckliga slut.
Iallafall, jag borde nog försöka ta tag i min "att-göra-lista". Annars blir den bara längre och längre.
Som om den inte redan är för lång.

Nu ska jag göra matte.
köss

borde egentligen sova nu. ska upp tidigt och plåga småbarn klockan 9.
och eftersom att klockan går mot halv två, så har jag en känsla av att jag borde sova.
får väl slita mig från datan. eller något.

dagens låt: "All along the watchtower" - Bob Dylan

godnatt.
<3 sweet dreams

Varför åker alla i hela skåne till Ikea en lördag? Fast alla mycket väl vet att det lär vara smockfullt och omöjligt röra sig. Och varför envisas ni med att gå i 0.0000004 km/h med kundvagnar och kärror? Varför drar ni med er era stackars barn om de ändå bara skriker och gnäller och ni får utbrott på dem?
Varför får ni oanade krafter och kan springa supersnabbt om det vankas gratisgrejer? Och varför tvingar ni i er saker ni egentligen inte tycker om, bara för att det är billigt?
Och bara för att korven kostar 5:- betyder det inte att man måste köpa 10 korvar per person. Onödigt. Många på IKEA har inte alla chipsen i påsen. Eller alla indianer i kanoten.

Nu drar jag till horatio, vi ska ha ball ball ball.
kössar
:-*

När man var liten delade man alltid ägget, så att den som gillade vitan fick vitan och den som gillade gulan fick gulan.
När man var liten delade man hjärta med den man var bästis med.
När man var liten bjöd man bara de personer på sitt kalas som bjöd en själv på deras kalas.
När man var liten var skolan rolig och man längtade dit.
När man var liten blev man glad och kände sig stor när man fick läxor.
När man var liten önskade man att man var större, och längtade efter att bli vuxen.
När man var liten kretsade alla bråk om vem som fick den finaste barbiedockan.
När man var liten bråkade man, och nästa sekund var man vänner igen.
När man var liten trodde man att man levde i all evighet.
När man var liten trodde man på tomten.
När man var liten fick man veckopeng, som man försökte spara i en spargris.
När man var liten handlade man upp sin veckopeng, fast man sa att man skulle spara.
När man var liten var godis och pokémon kort den enda utgiften.

jag har så tråkigt att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Kommer inte in på rummet, för stökigt. Kommer inte in i vardagsrummet, päronen kollar film, kommer inte in i deras sovrum, brossan sover där, kommer inte in någon stans. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Och msnlistan har aldrig varit så här torr. Jag tror jag dör.
Fullt seriöst. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. !!! Hjälp mig, nårra förslag. Inte för att någon skulle svara precis. Ni är för dåliga på att skriva kommentarer, vet ni det?
Det är ni.
Läs izabells senaste inlägg, LÄSVÄRT. Det stämmer också, det är de tragiska. Waoa gonatt med er tråkmånsar.

En dag i en mackas liv.










p.s en liten hyllning till det blåa, mellansaltade Bregottet, mest för att det är så gott. Och skonsamt för mackorna.
d.s

Hej. Sitter vid datan, daah!
Har precis kollat klart på ett avsnitt av Dexter. Sååå bra. Men jag tjurar fortfarande över releasen den 27 feb.

Min yngsta syster kom fram till datan och blev genast nyfiken.
Dexter var mitt uppe i värsta styckningen, och ja, hon vill såklart också kolla. Jag säger att hon för liten, och att hon kommer svimma om hon kollar. Säger att det är blod och läskigheter som inte små barn får se på. På en millisekund är hon uppe i knät på mig. I nästa millisekund är hon nere på golvet igen. Jag försöker igen. Astrid, du kommer skita på dej om du kollar, det är massa blod och så. Då säger ungen:
- Amen det gör inget, för jag har ändå fått blod på min tå.
Jaha men okejrå. du har fått blod på tån, då är det klart att du ska få se på seriemördaren Dexter och hans styckningar.
- Nej astrid, det är inte sånt blod på den här filmen. Det är annat.
- Är det inte sånt blod? Aha, okej. . . Vilken färg är det då?!
Ja, min syster är blond.
Uppdaterar väl mer senare kanske. Pöss o Kjam, dags för kanelbullebak.

jag har sår på tummen, och är helt öm. För att jag fick klicka oavbrutet på on-knappen igår. Imorse kröp pappa till korset. Han kom och sa att han skulle fixa en ny teve till mig. Varpå jag genast drog nytta av situationen och drog en lång ramsa om att han då var tvungen att fixa en platt, 32'' widescreen.
Hehe, ja det fixar sig, fick jag till svar. Om inte annat ska jag försöka laga den teven du redan har..
No fuckin' way. Jag ska ha en ny teve, om jag så ska förstöra den jag redan har ännu mer.
Kvällens planer är få. Däremot är "borde":na betydligt fler. För tillfället har jag dock valt att lägga det år sidan. 107 mattetal tills imorron känns inte så fruktansvärt frestande. Dagen har varit innehållsrik. Och ex antal interskämt har nu skapats. Eller uppkommit ska jag säga. Galet roligt, så roligt att jag sitter och asflabbar i min ensamhet. Hahaaha. osv.
Men ja, nu ska jag förbereda mig psykist inför CSI. Som visserligen börjar om 3 timmar, men.
ha de gytt folks.
Kössar.

Interskämt is the shit

Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf - Klick - Zappf -Klick - Zappf - Klick - Zappf -

Igår skulle pappa spela in en film på min tv. En viktig sak att veta är att min teve är 5'', en silvrig obefintligt liten femtummare som hänger på väggen. Iallafall..
Jag är den enda som har video. Han skulle spela in nåt halv tre på natten, och min teve är så uråldrig att man måste ha den igång för att spela in. Blev lite sur, för att jag skulle med all säkerhet inte kunna sova då. Men jag gick med på det.. Snäll som jag är.
Jag föreslog att det kanske var smartare om jag fixade det hela. Med tanke på hans sinne för tekniska saker.
-Nädå, jag klarar det. Sov du, så löser jag det.
Örhm. Till slut gav jag mig, och lät honom göra det. Visade alla inställningar på teven, vilka knappar man skulle trycka på och satte in ett tomt band.

Skulle idag, nu på kvällen, kolla på det sedvanliga. CSI. Lagade havregrynsgröt till min skrikande mage, kokade te, bunkrade upp med kuddar och satte mig i sängen. Klickade igång teven och ser att programmet redan börjat. Zappf. Teven slocknade. Jaha, klickade på on-knappen. Den sattes igång och CSI-teamet var i full gång med ett mord. Zappf.
VA fan!? Den stängdes igen.
Började bli smått irriterad nu, med tanke på att min fjärrkontroll inte funkar, vilket betyder att jag måste resa mig upp och klicka på teven varje gång. Klickade igång teven och så... Zappf.
Gick och frågade pappa vad fan han hade gjort med teven igår natt. Ehrm, jo, alltså, ja heheh, jo alltså, det var så här. Banden ville inte tryckas ut, så jag testade och dra lite. Och sen drog jag lite mer. Och sen slocknade det. Hehe, förlåt att jag har förstört din teve.
Jaja. men okej. Du ber om ursäkt, säger förlåt och så. Då blir ju allt genast mycket bättre. Nu känns det ju mycket bättre.
Och hallå! Om jag sitter med en sittpuff på en stege, och har förstoringsglas, samt klickar oavbrutet på on/off-knappen, så kommer jag ju kunna se mitt älskade program. Man får se allt från den ljusa sidan. Nu ska jag rigga stegen, och fixa med ett förstoringsglas, så jag kan läsa subtiteln.
God natt!

Det finns inget värre än folk som försöker vara lustiga. Försöker flika in en halvkass kommentar lite då och då. Leka lite tuff, och vara lite nonchalant. Jag hatar sånt. För det blir så fel, så jävla töntigt. Så till alla er där ute, som känner igen sig. Mind your own buissnes. Det blir bäst så.

Amanda

Jo, jag vet att det kanske verkar hjärtlöst och så att jag skämtar och håller på en dag som denna. Men, jag måste på något sätt gå vidare,
Så, jag tänkte roa er lite med lite pinsamheter som hänt mig. Skriver väl kanske en i veckan eller något, Trevlig läsning.

Denna incindent hände idag, iallafall. Jag var på toa, och satt på toastolen.med locket nerfällt.
Skulle smörja in mig med bodylotion. Dörren stog på glänt, och plötsligt såg jag två ögon.
Min systers. Hon frågade genom springan vad jag gjorde så svarade jag, lite skämtsamt
- Jag bajsar!!!! Varpå hon, utbrister, högt och ljudligt.
- Uuööööööööeeeee!!!!! Maaaaaaaaammma!!!! Amanda BAJSAR.
Mamma står med telefonen i näven och pratar med vår granne.
Hela malmö måste ha hört de skriket, och chansen att grannen skulle ha missat det är obefintlig.

Pinamt läge, möter alltid henne i trappan på väg till skolan. Får nog ta bakvägen i fortsättningen.

Köss från mig

Hej..
Känner mig nästan lite skyldig att jag sitter här och skriver. Men det är så jag bearbetar min smärta och sorg.
Genom att skriva av mig. Sen om ni väljer att läsa eller gå vidare, det skiter jag fullständigt i.
Det som hände idag, i skolan, är ofattbart. Det fanns inte i min lilla värld. Det fanns inte i min skyddade bubbla som jag lever i.

Som alla andra dagar gick jag och Izabell till skolan. Hon kom och hämtade mig precis som vanligt. Vi svängde in på den lilla gatan till skolan, parkerade hennes cykel. Izabell's cykel alltså. Såg en massa utryckningsfordon, en brandbil och nån ambulans.
Log och tänkte att det kanske börjat brinna? Isåfall skulle vi garanterat få slippa teoriprovet vi skulle ha. Skrattandes öppnar vi dörren till vår mysiga, personliga och hemtrevliga skola. Tystnaden slår emot en, som att gå in i en vägg.
- XX har svimmat, han satt och pratade med några kompisar och trillade ihop. De var tvungna och göra HLR på honom. Han fick åka ambulans.
Hur reagerar man på en sådan sak? Man vet inte hur. Men man tänkte inte mer på det. För han är ju bara 16 år och fullt frisk. Så, vi fortsatte dagen.

Provet gick ganska bra, mineralerna och fetterna hade tydligen fastnat innanför pannbenet, eller så har jag fotografiskt minne. Jag klarade det ganska bra, och vi begav oss ut för att äta. Lunchen bestog av grönsakspaj. Smarrigt.. =)

Vi kom tillbaka till skolan och alla samlades i ett av våra klassrum. Alla lärarna var där, plus några jag inte sett tidigare. Rektorn steg fram, och harklade sig. Berättade om incidenten som hänt. Infomerade oss, nyfikna tonåringar. Hon var lugn och sansad, och berättade att de inte visste varför han svimmade.
Men så brast hennes röst, och hon blev darrig. -Tyvärr... Sebastian klarade det inte. Han gick bort på sjukhuset.
Ett slag i magen. Ett slag på någon som redan ligger ner. Då förstog jag vem de "okända lärarna" var. De var kristeamet. . .
Det är så ofattbart. Så sjukt.

Han var sexton år, han var lika gammal som jag. Han hade syskon precis som jag. Och föräldrar som älskade honom över allt annat, precis som jag. Han var en mönster-elev, och alltid duktig i skolan. Han var snäll mot alla och hade nog inte gjort någon illa, överhuvudtaget.
Jag ska inte sitta här och låtsas att jag känner honom, för det gjorde jag inte. Men, trots allt. han var en kille på min skola, min lilla skola på 60 elever, där "alla-känner-alla". Det är sinnesjukt. Så orättvist. Så frutansvärt orättvist.
Det finns inga ord som kan förklara det som hänt. Jag lider med hans familj, och hans nära och kära. Det är värst för dem som blir kvarlämnade på jorden.
Killen var helt frisk, och han var 16 år. Hade HELA livet framför sig. Livet är så orättvist.
Det är vid sådana här tillfällen som man förstår hur mycket man ska uppskatta livet. Hur mycket det är värt. För det hade lika gärna kunnat vara du eller jag.

Vila i frid Sebastian.

/amanda

Ciao.
Måste bara gnälla lite, för erkänn, erkänn att man känner sig lite bättre när man fått gnälla av sig.
Jag vill gnälla på att jag har fått världens jobbigaste hosta. typ nästan lite rökhosta-aktigt. Inte för att jag röker precis men. Det låter så. Och sen har jag som sagt fått återfall på örat och jag undrar hur många timmars sömn jag kommer få idag. Dessutom, har jag fått spendera kvällen med näringslära, och för er som inte läst om det, eller har glömt hur det var kan jag påminna er. Det är HEMSKT tråkigt, Och sen så har min bror upptäckt att man kan slå med grytlock, och det är hans nya partytrick. Lika bra och få honom att vänja sig av med det, För om ett par tio år..... Då lär han inte bli poppis om han inte fimpat det "tricket". Om inte annat så lär jag få frispel på morgnarna när jag vill sova och han vill leka dirigent.
Och ett sista "dessutom-gnäll", fan nu glömde jag det viktigaste jag ville gnälla om ju.!!! Ohr, fan då.
Måste bara tänka lite, *tänktänk* Juste!!! Jo, det är så här. Att om ni inte vet det, så är jag mästare på att få låtar på huvudet. Och dessa låtar är oftast inte speciellt jätte bra. Dagens låt som fastnat och sitter som karlsson superklister är
"Piece of me" med Britney psykSpears. För att avreagera mig måste jag lyssna på låtarna om och om och om igen, och det blev lite pinsamt, med tanke på att jag kommentera just den låten för mamma häromdagen när den kom på Mtv.
- Fyyyyyyy så urusel låt!!! Och nu när hon kommer in på rummet så sitter jag och lyssnar. Normalt. Hoppas inte hon tror att jag sa att jag inte gillade den bara för att jag inte vågade erkänna, Mesigt

nu ska jag, ja jag vet inte vad jag ska göra. .. Msnlistan är tråkig, och ingen har uppdaterat på bilddagboken, och bloggen är nyuppdaterad. Då blir man ställd och vet inte vad man ska göra. I-LANDSPROBLEM x1249

Pussis<3

Imorse vaknade jag. Typ dah tänker ni då. Men jag måste ju börja med något, så iallafall. Jag hade typ fått återfall på öronen eller nåt, och hade ondare idag än igår. Kanske ett tecken på att man ska stanna hemma. Anyway så gick jag upp och märkte att jag var ensam hemma. SKönt skönt skönt :>
Det låg en lapp på köksbordet, och jag fick anstränga mig för att se den krassliga handstilen. Min systers.
"Det tinms nydkade bufllar i hgnen.Jac har baktf" Aha, ok. Då förstår jag precis. Tänkte inte mer på saken och fortsatte göra mig iordning, Av ren instinkt kollade jag i ugnen och vad ser jag?

Nybakade bullar! Daah. Klart att det stog: "Det finns nybakade bullar i ugnen Jag har bakat" på lappen. Vilken idiot som helst hade ju kunnat klura ut det. Right?
Såjag skyndade mig som attan och dukade fram fint på bordet. Eller nej, om sanningen ska fram så åt jag bullen med höger hand och målade mascara med vänster. Jävligt svårt, vilket resulterade att jag stoppade mascaran i flabben och bullen i ögat.
Men iallafall, just som jag fridfullt står och tuggar på bullen då det plötsligt knastrar till mellan tänderna. Jag tuggar igen. *knaster* tugg tugg tugg, okej inget mer nu då. tugg *knaster* Åhr.
Fick spotta ut min halva bulle och dissikera den. Hittade massa små vita bitar i. Äggskal.
Argh! Min syster KAN inte baka. Totalt invalid inom matlagning. Vad tror hon, att man ska knäcka ner hela ägg eller?!
Man undrar ju. Och ja menar, kladdkakan hon bakade härom veckan slutade i katastrof. Jag fick käka upp smeten i smyg. Inte att det var nån katastrof, men... Ja. Och förra gången hon skulle baka bröd glömde hon jästen, så brödet blev platt. Inget inom matlagning för hennes del.

nu ska jag nog gå och plugga, om jag inte hittar nåt "jag-bara-måste-göra-innan".

Puss <3

jag sitter i skolan. Engelska.
Borde inte sitta i skolan på engelska. Borde ligga i min säng, och knarka ipren.
Men som vanligt, som vanligt så tänker jag inte efter och nu ångrar jag mig djuupt.

Så ja, nu får jag sitta här, och lida, fram tills klockan fem över fyra. Tyck synd om mig.

Om man vill få Amanda att flippa ur totalt, och dessutom skrämma livet ur henne, så sätter man på Ola Svensson och gömmer en plastspindel inne på hennes rum. '

godnatt

Det är en helt vanlig sketen söndag. En söndag i mängden. Har en massa
"Saker-som-jag-verkligen-borde-ta-tag-i" saker. Men som alltid hittar man massa andra grejer som:
"Saker-som-man-måste-göra-innan-man-gör-de-väldigt-viktiga-sakerna" saker.

Varför är det så svårt att få tummen ur röven?
Ska göra ett seriöst försök i att ta tag i städningen.
Pöss

Hej, Gomorgon.
Har precis satt mig ner i soffan, bekvämt. Datorn i knät och benen på armstödet.
En bit Marabou Premium 70% cocoa. Mörkchoklad är dessutom hälsosamt så man kan käka med gott samvete. Har precis börjat fått upp farten på fingrarna och jag kan skriva riktigt snabbt nu, det brukar gå lite trögt precis när man är nyvaken. Jag har inte behövt trycka på bakåt-pil-knappen en enda gång. WOOW.
Har med andra ord intagit en bekväm position och har choklad i truten.
- Amaaaaaaaaaaaanda! Hjälp mig och duka till lunchen.
Aaaargh! Ja visste det. För bra för att vara sant. Kommer snart.
Så, färdig. Phew.
Ja, iallafall. Under tiden jag stog där och dukade pratade jag och mamsen om småbarn.
Att dom är väldigt söta när dom sover höll vi med om. Vi pratade om hur söta pyttepytte pyttesmå bebisar är. Och hur mysiga dom är när dom sover i ens famn. Och hur gott dom luktar. Jag kom på mig själv med att säga: -Mamma, kan inte vi få ett syskon till? Bara ett? Mammas svar: *Mutter mutter* *djup suck* *rynkor i pannan* Inte just nu...*Djup suck*.
Hah! Jag tar det som ett "nästan ja".
Nu undrar ni säkert varför jag vill ha fler skitungar när 90% av inläggen består av hur jag systematiskt försöker jävlas med dem så mycket så möjligt.
MEN!!! Jag har en plan. Det finns en baktanke. En väl genomtänkt plan, som är bergsäker. Lyssna på detta:
Om mamma och pappa fixar en unge till (fyfan, hemska bilder ploppar upp i huvudet) så kankse den är född om ett eller två år. Beroendes på hur långsamma dom är. Då, är jag antingen på det artonde, eller nittonde året. Vilket betyder att jag förmodligen bara kommer bo hemma de första året som bebisen lever. Och det första året är det bästa. För sen, sen när den lilla varelsen växt till sig och kommit upp i 2-3 års åldern har jag redan flytt fältet och sitter i en egen liten 2a med min rumskamrat eller något.
Håll med om att det är en smart plan? Det tycker jag iallafall.

Pussen och kramen, jag ska göra ett försök i att städa lite nätt på rummet. Hur man nu gör det. Allt eller inget brukar det annars vara.

<3
Min hy är fortfarande illröd och har rivmärken från dom där jävla peelinghandskarna.

Dagens humör: Glad, uppåt (pga doping)
Dagens klädsel: jeans och linne
Dagens frilla: torsdagens frilla
Dagens planer: kolla csi kl 00.00
Dagens iqbefriade: den som hackat sig in på bilddagboken och fått reda på lösenord och skit. Nu måste man att byta alla lösenord överallt. Och jag som kommit på ett bombsäkert.

jag behövde bara klicka in mig på redigera stilmallar, för att inse att bloggen får nöja sig med sitt utseende. Nu ska jag gå och knarka penicillin och sen ska jag sitta och vänta ut CSI.

Hello there, tänkte bara berätta att min hy nu är vinröd och svider.
Kollade på förpackningen en extra gång för säkerhets skull. ...." låt verka 10-15 min och skölj sedan av, överstig inte 15 min.".
Jahapp.. Awesome.

Nu tänkte jag göra ett försök i att göra ett facelift på bloggen. Nårra förslag? Ni kan väl skriva nånting? Snälla? Istället för att bara klicka vidare och tänka: Aja, hon vet inte att jag varit här. Eller: Nån annan kan skriva något.
Men PLEASE.

pussen

---

14/1- 08
Men hallå?! Jag har fått en sketen kommentar!? Dålig stil, jag har faktiskt 10 unika besökare. Sådeså. Så det borde vara MINST 10 kommentarer. Kasst av er.
/ amanda

hej hej hej. Jag har nu i ca 3 dagar inte orkat bry mig om någonting som har med fräshhet, hygien, hudvård, ja you name it. Inte så konstigt med tanke på sjukan. Men idag, idag pallade jag inte med mer. Jag gjorde uppror. Visserligen under de hyperstarka värktabletternas timmar, men ändå. Jag duschade, peelade kroppen, peelade fejjan, tog lermask och nu sitter jag här. Tabletterna börjar sluta verka och jag ångrar detta uppror djupt. Huden känns iskall och sticker hela tiden. Min kroppsfärg har gått från normal beigefärgad till tomatröd, Ser ut som en gris som doppat huvudet i lera.
Jag börjar alltid med jobbiga projekt och tänker aldrig efter ifall jag verkligen klarar av det. Tar ofta vatten över huvudet med andra ord. I förmiddags fick jag för mig att sortera mina kläder. Även det under bedövningsmedlets timmar.
Det resulterade i att mitt rum ser ut som fan och ja, kläderna ligger överallt utom i garderoben och byrån.

Undra hur mitt fejs kommer se ut efter jag sköljt av detta gråa täcke. Antagligen som förut. För allt sånt är bara bluff tror jag. Jag kommer bara att ha fått en lite lätt röd-rosa nyans, som matchar med resten av kroppen. Fin fint.

-30 minuter senare-

Konstigt, the "mudmask" som den hette, börjar faktiskt göra lite ont. Kanske ska gå och skölja av den nu... Har ju ändå haft den i nästan en timme och en kvart som det stog att man skulle ha. Tio minuter hit eller tio minuter dit kan ju varken göra till eller från. Har fått typ elefanthud och ser allmänt skrovlig ut i ansiktet, så nu ska jag gå och skölja av den. Berättar sen hur det blev.

Pussen <3

Hej, där. Vaknade för en stund sen. Halv tolv.
Med andra ord, jag har fått sova. Inte mycket, men 5 timmar, ack så skönt.
Fick visserligen gå upp nån gång i natt och knarka lite, men annars. Annars, så har jag fått den godaste nattens sömn på väldigt länge. Och jag kan säga att den var välbehövlig. Just nu ligger/sitter jag i sängen och förbereder mig på gästerna som kommer om nån timme. Helt ärligt, jag orkar inte. Kan dom inte bara lämna återbud eller något. Hade förslaget att vi skulle låssas som om vi inte var hemma, och inte öppna. Jag blev totalt utbuad. Men jag vet hur det kommer sluta. För med gästerna kommer en 8 årig tjej till. Vilket kommer bli två åttaåriga tjejer. Och jag har en svag känsla av att jag kommer bli utsedd till lekmoster. Kanske får jag dispans från den äldre generationen... Man kan alltid hoppas.

Eller, eller så kommer dessa två skolflickor att trigga varandra till både den ena cdskivan och den andra. Problemet är väl att min syster endast äger två fungerande cdskivor. Ola fucking Svensson och The Ark. Och jag har en känsla av att Svensson toppar deras lista.

Hmmm, jag tror bestämt att jag flyttar ner till torkskåpet iallafall. Vid halvtre rycket får ingen boka torkskåpet. För det har jag gjort.

Bye bye.
/amandan

hej, kör ett snabbis-inlägg. Har precis stoppat i mig alla piller och örondroppar och hela middevitten. Känns som om hjärnsubstansen sakta rinner ut längsmed hörselgången, och sipprar ner från min kind. Droppar ner på min vita soffa. Lämnar en gul fläck efter sig.
Spenderade kvällen uppe hos grannen, en vuxentillställning, men som alltid så tycker jag faktiskt om det. Livserfarna individer som snackar om ditt och datt. Jag sitter med i ett hörn och ser lidande ut. Nickar lite då och då, och skrattar när det passar sig. Deras barn, och mina syskon leker typ alltid med varandra. Vi är egentligen lite som en jättefamilj, fast ändå inte. Men iallafall, där uppe, på 5:e våningen alltså, har de små liven härjat hela kvällen. Vid tiotiden försvann pappa och syskonen ner till bottenvåning och däckade. Jag vet inte om det stavas med e eller ä så det får bli som det blir. Nu är klockan halv två och jag sitter och bloggar, medans jag väntar på att örondropparna ska sjunka in om man säger. Så jag slipper ligga med huvudet vågrätt. Det plingar på dörren. Mamma och jag kollar förvirrat på varandra. Vem fan ringer på dörren halv två?! Kollar ut genom kikhålet och förbereder mig en wacko, förvirrad typ som inte hör hemma hos oss överhuvudtaget. Vad ser jag?
En liten halvfigur i lila "balklänning" som hoppar och studsar ute i trappan. Öppnar dörren på glänt och där står min 5åriga syster. Hej Amanda, jag har bara varit och kollat på film hos xxx. Öhmm. jaha?! okej. trevligt.
-Ska du kanske gå och sova nu då? Nehedå. Jag vill inte sova, säger hon. Pigg som en lärka. Halv två på natten.
Små barn. Dom har ännu inte lärt sig att uppskatta de små sakerna här i livet. Exempelvis sömn.

Funderade lite på varför jag egentligen bloggar. Kom inte fram till något speciellt svar. Men kanske för att lätta sitt hjärta och lägga över tyngden man som sextonåring har på sina axlar på något annat. Kanske för att ha något att blicka tillbaka till om några år.
Vad jag vill att ni läsare ska ha klart för er är att jag skriver det som finns i hjärtat för stunden. Och låter fingrarna styra. Jag sitter inte upp länge och skriver kladdar och renskriver mina inlägg. För vad tjänar det till? Jag skriver trots allt för min egen skull. Sen får ni som utomstående individer läsa mina inlägg. Välkommen till min värld. Med respektion för eventuella svordomar, och stavvfel. Kan man ens säga respektion?! Jaja, jag vet att ni förstår vad jag menar. Eller hoppas det.

Nu har örondropparna lagt sig tillrätta och det ska även jag göra.
Godnatt på er alla därute.
Pussar från Amanda

ja, det är sjukt vad saker kan förändras snabbt. Till exempel min Bridget Jones dagbok- bok. Den var innan en bok, men nu är det en målarbok, med massa krumelurer av brossan. Eller som mitt te. Plötsligt var det inte te längre, utan nån gojja med papper, en klämma, och en babystrumpa. Fresh.
Samma sak har hänt med mig själv. Inte att jag har fått papper, klämmor och strumpor uppstoppat i mig men.. Under loppet av 2 dagar har jag gått från en normal pigg och (ganska) hälsosam sextonåring till en sunkig, skabbig, trött tablettmissbrukare.

Ja, det är konstigt hur saker kan förändras så snabbt.

Avslutningsvis tänker jag skriva två citat, värda att nämnas.
"...livet skulle varit som en lååång fest, utan baksmälla"
"....man blir brutalt rövknullad av livet"

kramar från mig

tiden flyter förbi. När man vill få tiden att gå, tar 5 minuter det 10:o dubbla.När man däremot vill att tiden ska gå hyfsat långsamt, går tiden i 190 knyck. Ungefär som det mest irriterande uttrycket som existerar: "tiden går fort när man har roligt".
Vad ska man nu skriva? Berätta om läget? Jag sitter hemma, ensam, en fredagkväll. Ofrivilligt.
Skönt att det är fredag iallafall. Inte för att det spelar någon roll men. Har varit hemma från skolan två dagar. De två första dagarna, tisdag och onsdag bjöd på panik och ångest. Vi har prov på tisdag, näringslära. Sen ska vi hålla ett tal på engelskan, inför klassen. DÅ kommer jag dö
Men ja, livet flyter väl på. Väl. Jag lever, än så länge och jag lär väl inte kola vippen än på ett tag. Dessvärre. <-- Skämt.

Sista saken jag vill säga är att jag har svart nagellack på mig, och att jag saknar Izabell väldigt mycket. Vår humor är en drog. Beroendeframkallande.
Jag har abstinens. Dagens bamsepuss går då oväntat till Izabell.

detta är ju sinnessjukt. För 10 minuter sen visade dom I'll be waiting på MTV. Guess what?! Den spelas nu!!!!
Uttjatad till max

.. en låt av Bob Hund.

Antal gånger som:

...jag sett Lenny Kravitz- I'll be waiting: 19
...jag gråtit inom loppet av tre dagar: 17
...jag ätit under loppet av 2 dagar: 1
...jag sett gatutidningen "Situation Stockholm" 's tevereklam: 76
...jag sett diverse olika erbjudanden från Jamba.se: 269
...jag övervägt att ringa ambulans: 119

Antal timmar jag spenderat på:
...att glo på MTV det senaste två dygnen: 21
...att sitta vid datorn de senaste två dygnen: 5
...att gråta de senaste två dygnen: 3
...att sitta och vänta på schizofrena läkare: 2


the last thing im gonna tell you guys is.......
-Jag dreglar över iPhone!!!!!!!


Pössar och kremar från mig och mitt öra.

Hej där. Först tänkte jag bara säga att jag är väl medveten om att inlägget jag skrev inatt inte var så värst sammanhängande. Ni får ha förståelse.
Skulle upp till doktorn imorse, och såklart somnar jag in i värsta törnrosa-sömnen ungefär en halvtimme innan klockan skulle ringa. Måste ha sett ut som ett lik, när jag gick till vårdcentralen. Stog och väntade tio minuter på att dom skulle öppna, för att sen ha rugby där kölapparna var bollen. Det gick ändå hyfsat snabbt att få komma in och beställa en akut-tid. Receptionisten lyckades trycka in mig nån stans i schemat. De som var före mig fick inga tider. Ibland ska man ha tur. Gick hem och glodde på mtv en timme för att sen bege mig av igen. Under den timmen spelades samma musikvideor om och om och om och om och om och om och om igen. Kan dom utantill nu. Britney Spears- Piece of me, Familjen- Det snurrar i min skalle, Lenny Kravitz- I'll be waiting. Suck.

Skulle vara hos doktorn 09.20... 09.25, ingen doktor, 09.35, ingen doktor.
10.45 Doktorn, en skelögd gammal gubbe som såg ut som han rest sig ur graven, och fått ala tänder i käften utslagna. Han babblade nåt på danska, och eftersom att jag är så bra på att förstå danska fattade jag allt direkt. Hmpf, nat.
Han gick iväg, eller ja, gick är lite fel ordval. Han lunkade in på sitt lilla skruttiga kontor och kom tillbaka ut efter 20 minuter. Gav mig tre recept och babblade lite. Fattade nada. Log och nickade och gick min väg. Kollade på papprena. Kåvepenin 4st tabletter om dagen i 10 dagar, Örondroppar 3 gånger om dagen i 10 dagar, Voltaren starka värktabletter 3 om dagen. Hmm känns som om jag kommer bli tablettmissbrukare efter det här.

Nej, nu ska jag fortsätta kolla på Lenny Kravitz- I'll be waiting. Precis som att jag inte redan hört den tjugo gånger idag. Bye bye

/amandan

Great, mitt öra gör så in i helvetes ont att jag inte vet var jag ska ta vägen. Kan inte sova, eftersom att det gör så ont.
Då säger ni väl värktabletter. Då säger jag att dom inte hjälper ett piss. Då säger ni kanske gå till doktorn? Då säger jag att jag ska gå dit om 6 timmar. Outsövd, och med en fruktansvärd smärta.
Så här ont har jag aldrig, aldrig haft. Och jag är trött som ett svin.
Försöker roa mig med Law&Order trial by jury/blogg/msn/bilddagboken. Det resulterar i stor förvirring i min skrumpna lilla hjärna.

Skolan imorse känns avlägsen, precis som om det var igår. Det var det ju, visserligen. 02.04 är ju klockan nu. Greate, bara ett par timmar kvar innan jag ska gå.

Jag funderade på en sak igår. Livet. Det är så enformigt, och lärarna är sadistiska, och jag är sjuk HELA tiden. Sjukdomarna avlöser varandra här hemma. Skulle kunna sammanfatta; Man blir brutalt rövknullad av livet. Dag ut och dag in. Funderar på om jag ska skriva ett lååångt inlägg och låta tiden gå. Eller bara trycka l-å-n-g-s-a-m-t på tangenterna.

Måste bara ynka mig lite.
Mina värktabletter hjälper inte, det känns som om någon tryckt upp lera i högra örat. jag hör inte ett skit, någon liten pyttedvärg står och bankar på trummhinnan konstant, jag har frossa, klockan är tio över två på natten, och jag kan inte sova. Sova finns inte på världskartan eftersom att öronen gör uppror. (Prova själva att försöka sova rakt uppochner som i en likkista. Med outhärdlig smärta.)
Min dator kommer antagligen få fuktskador, och tro mig, jag gråter väldigt sällan.
Jag har dessutom totalt tappat aptiten, med tanke på att jag knappt kan öppna käften, och har inte ätit på 27 timmar. Snacka om effektiv bantningmetod.

Amen guuuud va tiden går långsamt, det har bara gått 5 minuter sen jag skrev att klockan var 10 över. Jag har tappat lusten. Totalt. Jag ska fan göra uppror eller något. Ge livet en uppblåsbar docka, så det kan rövknulla den istället. För att skona mitt eget. Rövhål alltså.

Det var allt för tillfället.
Fortsättning följer, antar jag.
pöss
/amanda







P.s, borde man inte kunna ringa ambulans om man har ont i örat. Fast man kanske ska vara lite smart och säga att man fått en hjärtinfarkt, och sen när man väl ligger där på sjukhussängen och de undersöker en och konstaterar att ens hjärta är hur friskt som helst, då.. Då klämmer man ur sig att man har en misstänkt öroninflammation. Smart drag, ska nog testa det.

D.s

Jag har ont i örat. Jag vet inte var jag ska ta vägen.
Jag tror nog att jag ska gå och gräva ner mig. Med datan då såklart.

Fuck.

Jag har galet ont i mitt högra öra.
Jag sover på höger sida. Jag kan inte ens snudda vid örsnibben utan att jag börjar storböla.
Vilket betyder att jag kommer behöva sova på vänster sida. Och eftersom att jag sover på ett speciellt sätt, som bara fungerar på högersidan kommer jag ha feta problem med att somna. Och eftersom att jag är öm i halva fejjan, högra sidan då såklart, så kan jag inte öppna käften. Vilket betyder att jag typ dör när jag ska försöka knarka Ipren.Knarka inom kaninöron då.
Ska till doktorn på fredag om det inte blivit bättre. Suck. Snacka om och ha sämst immunförsvar ever. Eller så kan det ju bero på den enkla sanningen att jag aldrig lyssnar på min kropp.

Iallafall, kom precis hem från vår lilla "reunion", med tjejsen från nian. I början blev det lite stelt, men...Efter en stund kändes allt som vanligt igen. Som om vi aldrig varit ifrån varandra. Som att vi bara varit och praoat på nån annan skola eller något. Att vi ska tillbaka nästa vecka. Och vi ska umgås som om inget hade hänt. Snabbt rycks man tillbaka till reality och inser att man ska till studskolhelvetesbajset. Öjj. Jag orkar inte med det.

Iallafall, till nåt roligare. Jag vill verkligen tacka för en trevlig kväll. Och med denna sista meningen vill jag inte verka ytlig. Jag är ingen missbrukare av orden jag älskar dej, så ha det i åtanke. När jag säger det, så menar jag det.


Izabell, Casandra,Nina, Sophie, Johanna,Linnea. Tack för en fin kväll. Ni har en speciell plats i mitt hjärta.


ciao.

...nuförtiden. Det verkligen surrar av positiv energi i bloggen.
Jag har galet ont i örat, och jag lovar, jag lovar på min halva röv att jag antagligen fått öroninflammation. Med all säkerhet. För varför skulle jag inte? Jaja, jag har iallafall stammiskort hos alla läkarmottagningar, så jag slipper betala den sviniga summan av 150 spänn. Bara för att dom ska kolla lite i mina öron. Pfffft.
ciao, religionen kallar.
pössar

Skulle ta en snabbdusch, eftersom att jag legat hela kvällen under täcket med värsta migränen. Svettig som en gris med andra ord.
Går in i duschen och gör det man gör när man duschar. Tvätta hår osv. För det första så somnade jag i duschen, och för det andra så tog jag balsam istället för schampoo och tvärt om. När jag gick ur duschen såg jag ut som en blandning av en feminin version av Marilyn Manson och en dränkt katt. För att åtgärda det så tog jag, i vanlig ordning ner sminkborttagningsmedlet. Tar det i vanlig ordning i håret... Nej vänta nu?! Fan, hur lyckas man ta sminkborttagningsmedel i håret? Bara i duschen igen och börja om. Tror ni inte att jag tar duschkräm i håret då?
Åhhhhhh. Jag klarar inte av detta. Jag orkar inte med mig själv.
Och jag är verkligen inte van vid så här intensiva dagar. Hoppas jag kommer in i det, för annars lär jag inte leva när vi går på sportlov.
Puss och godnatt och hela köret. Imorron är det reunion med girlisarna. MYS PYS

Det känns som om alla döper inlägget som är samma dag som skolstarten till typ samma sak.
Har ingen vidare fantasi för tillfället.
Har värsta feta skallebanken, och ligger under täcket i mitt beckmörka rum. Någonstans i bakgrunden tycks jag mig höra Ola Svenssons sångkapacitet. Men nej, jag måste höra i syne. Jag tog ju skivan igår när syrran sov. Jag måste ha blivit knäpp, ungefär som tinnituss fast med hans musik. Typ Tinniolasvenssontuss.
Iallafall, tillbaka till verkligheten. Sjut ont i huvet har jag. Bara för att nårra små iqbefriade fått för sig att de skulle skjuta raketer i ishallen, precis innan vår träning. Det var helt dimmigt och jag kände hur smärtan succesivt smög sig på.
Jag förstår inte folks tidsuppfattning, hallå, nyår va för en vecka sen. Mer än det. Och det är 350 dagar kvar tills nästa typ. Jisses...

Annars då, idag började ju då helvetet. Igen. Som ni kanske ser i förra inlägget så hade vi ju då idrottsteori, och yes!!!
Guess what. Prov nästa vecka. Jag tror bestämt att jag ska anorda en giljotin här hemma eller något.

Gud så segt inlägg, jag ver om ursäkt för ett fruktansvärt tråkigt inlägg. Men jag lever på...: Man kan inte vara bra alltid.

Iallafall, kanse skriver mer senare, annars. Ses imorrn bloggen.

Puss på munnen.
/amanda

Skjut mig tack, vi har idrottsteori

Nooooooooo T_T ungefär så känner jag för skolstarten imorgon. Yeeeeeeeeeeeeey!!! så känner jag för dom superdupermega fina örhängena jag ska beställa. Back to the end of the lov. Jag orkar verkligen inte börja igen. Det känns som att loven bara blir kortare och kortare ju äldre man blir. Och vad har jag åstakommit på lovet då? Inte ett skit. Jo, bosatt mig i sängen och levt som värsta sömngångaren. Aldrig sovit så mycket. Och så har man ju varit sjuk också. Great great great! Och hur blev det med "detta-lovet-ska-vi-hitta-på-mycket kul-och-inte-slösa-bort-tiden-snacket"!? Det blev inte så mycket av det har jag en
känsla av. En väldigt stark känsla faktiskt. Idag blev jag tokig på syrran. Som jämt ska spela sin Ola Svensson skiva.
Så jag tog den och gömde den. Sa att hon skulle kunna få köpa loss den. 56 spänn. Noga uträknat efter vad som existerar i hennes spargris. Hon, som är van vid mej sa genast med skarp blick. -Amanda, jag vet hur du fungerar. Du kommer ta mina pengar och behålla skivan. DAMMIT!!! (damn it, inte dammigt) Hon har klurat ut mitt bästa trick ever. Crap, jag får köra på hederlighet. Och sno skivan när hon somnat.
Med tårar i ögonen bytte vi sak. Mina tårar va dock av glädje. Glädje över att få slippa höra SOS-låten.Glädje över att vara 56 riksdaler rikare.
Bara för et par timmar liksom.Funderar på att klistra för Repeat-knappen också.
Geeez, jag har verkligen makt över de små liven. Håller på och dressera brossan, så att han också ska bli a part of my slaves.
Jaja, nevermind. Det var allt för idag.
Tänkte lägga in bilden på mina beloved örhängen innan jag fortsätter med msn-trekanten med izabell och nina.
Puss på kinden :-*

Hej... Jag har för mig att man kan kolla längst ner vid varje inlägg hur dags det publicerades. Dett inlägg kommer vara publicerat innan tolvslaget.
Jag har inte varit uppe ur sängen så här tidigt sen jag vet inte när. Väldigt längesen iallafall. Anledning?
Jag var tvungen och passa min bror för mamma skulle med min syster till doktorn. Jag hade inget val.
Just nu sitter jag i soffan, inrullad i duntäcket. Bara armarna sticker ut. Sitter och glor på Mtv. Varför sänder dom massa frågesporter på alla andra kanalerna? Jag blir alltid galen när jag upptäcker att det är Lyckochansen eller va det heter.
Men just nu kollar jag på Mtv. En låt börjar. "Alla som inte dansar är våldtäktsmän osv" Det var den onödigaste låten jag hört på fruktansvärt länge. Den sämsta också. Whats the point? Alla som inte dansar är våldtäktsmän? Jaha ja. Jag hade skoskav en gång, då dansade jag inte. Ich, då var man en våldtäktsman. Nej, men nu överdrev jag. Men ändå, det är väl en ytters konstig låt. Men ja, det finns säkert folk som diggar den. Jag tyckte den var usel. Vad tycker ni? Har ni hört den ens?
Funderade på en sak igår. "Dagens outfit"... Jag skulle vilja lägga in det, varje dag på morgonen. Tre problem.
Ett: Jag måste alltid skynda mig, fort som fan, för jag pallar aldrig gå upp i tid. Två: jag har inte några intressanta outfits att visa. Tre: Jag har aldrig batteri på kameran.
Men, kankse nån gång i framtiden så börjar jag med det. Liksom faller för grupptrycket...
Anyway, halsen är bättre. Mycket bättre och igårnatt var den första natten jag inte hostade mig till sömns på en vecka.
Nice, nu ska jag gå och städa i hörn nr 2 i rummet. Eller var det taket jag skulle göra idag? Ajja.
Ha en bra dag, läsare.



Puss på munnen :-*

halli hallå lalalla.
jag har fruktansvärt tråkigt. och är shoppingsugen.
problemet är att klockan är 20 i ett på natten. Suck.
Inte många affärer öppna nu inte.
Mög.
Idag har jag städat lite i ena hörnan av rummet.
Det blev nästan klart. Ena hörnan alltså.
Imorgon tar jag taket. *skämt*


naj, nu ska jag sova!!! Myspys på det...

Pöss på alla söthuven där ute
värsta jättepössen liksom. jaja, gonatt med er.

Imorse, blev jag väckt av min syster, min äldsta 8åriga syster. Hon babblade en massa om att snön var borta och att det var mitt fel. Trött som jag var hängde jag inte med på hennes resonemang. -Amanda du gick ut med Hannah igår i snön! -Det är ditt fel att snön är borta idag. Du får fixa fram ny snö.
Öhhh jahapp. Vem tror du att jag är? Amanda den allsmäktige eller? Godnatt sa jag och drog täcket över huvet. Hon satte sig på min mage och började slå på mig. Där brast min snäll-gräns. Jag gjorde ett försök i att vara lite human men icke, det funkade inte länge. -Hååååååååååååååååååll käften! sa jag, och sparkade ner henne. Från våningsängen.
Somnade om, men vaknade av att syskonen står och slår med grytlock nedanför sängen. Jag kände hur kroppsvärmen steg, snabbt som fan. Till kokpunkten. Skrek en sjuhelvetes ramsa om hur jävla hårt jag skulle slå dom om dom inte slutade. Både dom och jag visste att det var årets lögn. Men jag lyckades ändå skrämma dom, för stunden.
Nästa gång de väckte stog dom och sjöng nedanför sängen, och plinkade på keyborden. Och spelade ukulele, ni vet sån minigitarr. Och blåste i flöjten. Vad dom sjöng?? Guess what...

"sending in an sos, sending in an sos.. cam lets prej for de wikend bejb lalalalalalalalal" Värsta mixen, eftersom att dom bara kan ett fåtal meningar i varje låt. "Let yå bady disaj whe you want to go, haj o low, fast o slo" ...

Jag tror bestämt att deras instrument kommer vara i betydligt fler delar inom en väldigt snar framtid. Jag tror alldeles säkert att jag dessutom kommer råka göra värsta repan i The Ark-skivan, och ja, Ola Svensson-skivan kommer förmodligen försvinna spårlöst. Spårlöst ner till soptunnorna.

Det värsta av allt var att min pappa var delaktig i de flesta djävulskapen och bara stog och flinade åt mig.
Vad har jag gjort för fel liksom? Jag ställer mig själv den frågan ofta ofta. Varje dag nästan. Och ibland undrar jag om det verkligen är mina syskon. Tror nästan att de är sändebub från djävulen himself eller nåt.
Någon kanske bytade ut mina riktiga syskon på BB mot ett par djävulsdyrkare. Jag ska nog kolla upp det, för det är omöjligt att vara så elak och jobbig även om man ens försöker.

Skulle någon vilja byta familj med mig? Bara för en ynka vecka? Nähäpp.
Aja, jag får väl försöka överleva, det är bara ett par år kvar ju.

Det var allt för mig den här gången. Uppdatering kommer senare.
pöss

*kabom* värsta raketen ute nyss. 03.20 den 6 januari.
Räknat fel på dagarna eller? Nyårsafton var för en vecka sen typ. Eller så är det nån som vill se till att han inte missar nästa. Anyhow, människan har fruktansvärt taskig tidsuppfattning.

Nu ska jag nanna. Natti

^.~

Hej där. Det snöar här. Myspys ändå. Jag orkar inte sitta och vara neggo över snön. För bättre sent än aldrig kanske? Ja, det tycker jag. Nu tappade jag bort meningen med detta inlägg. Juste, jag kom på det igen. Att jag har legat sängliggande, eller nja, kanske inte riktigt. Men jag har bara suttit framför datorn i en hel vecka nu typ. Men liksom palla med och ha ont i halsen? Naaaj. Jag orkar inte med min hals mer. Nej, dags för en liten sängfösare. Hostmedicin menar jag. *host* Ifall ni där ute känner er skabbiga kan jag muntra upp er med den här otroligt förtjusande bilden på moi. Känn er snygga!


Have a little patiance. Jag har suttit framför datan 5 dagar i sträck.

Hur jävla klantig är du?

1. Har du trillat hemma? [x]
2. Har du trillat bland folk? [x]
3. Har du vält ner varor från någon affär? [x]
4. Har du gått in i en lycktstolpe? [x]
5. Har du snubblat på dina skosnören? [x]
6. Har du slått ut någon tand? [x]
7. Har du tappat din mat? [x]
8. Har du sprungit in i genomskinligt glas? [x]
9. Har du trillat med cykel? [x]
10. Har du trillat med moped? [ ]
11. Har du trillat med någon annans moped? [ ]
12. Har du tagit två olika skor på dej? [x]
13. Har du halkat på is? [x]
14. Har du sprungit/åkt in i ett staket? [x]
15. Har du trillat med kläderna på ner i vattnet? [x]
16. Har du någonsin svimmat när du trillat? [x] tvärtom
17. Har du råkat hälla ut läsk på bordet? [x]
18. Har du gått in i en dörr? [x]
19. Har du trillat så någon annan trillat?[x]
20. Har du trillat i en trappa? [x]
21. Har du tappat din mat på någon annan? [x]
22. Har du råkat sätta på dej två olika par sockar? [x]
23. Har de sprutat läsk ur din mun för du har skrattat så mycket? [x]
24. Har du tagit fel på vad det är för dag? [x]
25. Har du gjort så maten blivit förstörd? [x]
26. Har du förstört något som inte är ditt? [x]
27. Har du tappat något i skolan så de gick sönder? [x]
28. Har du gått in i fel klassrum? [x]
29. Har du trillat av en stol? [x]
30. Har du gjort bort dig inför människor många gånger? [x]

28

Har du mindre än 10 är du inte klantig.
Har du mellan 10-20 så händer det ibland att du är klantig.
Har du mellan 20-25 är du ofta klantig.
Har du mellan 26-30 = Sök hjälp

Eller skicka hit en yrkesmördare eller whatever. Men fort som fan.
Min syster har satt på sin Ola Svensson skiva.
" Sending in an sos lalalalalaaallalalalllallalalalalala"
"do you feel like I feel not blavlalvllblalba"
Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaauuuuuuuuuuuuuuuuuuuuaaaaaaaaaaaaaaaaaarrrrrrrrrrrrrrrrgggggggggggghhhhhhh
aaaaaaaabhjadaaaaurhgfjashdbgljahsntcakjxfmalsöuetn uwagcb fkjbsackwoonrxmmgfahsdbfkcnrlass.
- Jag tar den från början igen tror jag. ÅHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH vad är min systers problem. T_T Ja dör! ! !
Skicka hit en jävla mördare NU! PÅ momangen. För jag klarar inte av en minut till med smöraren Ola. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA.... osv.


-30 minuter senare->
aaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhaaaaaaaaaaaaaaaaaaa. "sending you an sos" eller säger han sending you an sms? Aja, shit the same. Nu går jag och hänger mig i ett lakan.

Palla med och leva i en jävla musikstudio. GAAAAAAAAAAAAAAAH. Hennes sångröst är ju fan värre än min. Och det är en merit ska jag säga er. Geeeeeeeeez hur lång är den här skiva egentligen? Hmmm, "Repeat knappen" knappen lyser. Hmmm. Jag tror bestämt att jag ska gå och läxa upp syrran och lära henne vad man ska lyssna på..

Later

Hej och hå.
Jag vägrar att skriva God Morgon för det är det verkligen inte. För det första är det typ redan eftermiddag, 12.40. För det andra har jag hostat hela natten, och min hals känns som rakblad. Det känns som om jag sväljer ett rivjärn eller något hela tiden. Min hals, aaaaaaaaaaj.

Okej, whats next. Juste, eftersom att någon redan har ätit upp focaccia-brödet som jag bakade i förrgår tänker jag göra ett nytt idag. Kanske det blir kladdkaka också. *gäsp* Aj som fan, gäspa kan jag inte heller göra, great. Det fattas bara att jag får huvudvärk eller nåt.

Mina planer för dagen då:
-Luffa runt i mys-outfit
-Baka
-Sitta vid datorn
-Kolla på teve, samtidigt som jag sitter vid datorn.

Scary, att alla dagarna bara försvinner, dom liksom bara glider förbi. MåndTisdaOnsdTorsdFredaLörd. Man kan inte stoppa tiden heller, och spela det på motsatsen till snabbspolning. Långsamspolning kan det väl inte heta? Men liksom livet bara rinner förbi, som ett timglas, eller en å. "So are the days of our lifes" Fan, nu blev det värsta klyschan, men jag syftade inte på det programmet, för det är tantigt tycker jag. Sådeså.

Men känner inte ni också som jag? Att det precis var sommar, och man började skolan och så. Det var ju igår för helvete.
Lovet börjar lida mot sitt tragiska slut. Jag vill inte skolan, jag vill lov.
Jag vill kunna göra som jag vill, ta dagen som den kommer. Och sova bort den om jag vill.

Läxor då? Gaaaaah, vi ska inte ens prata om dom. Men jag tänker så här:
Om man säger att skolan är barnens jobb, och vuxna, ja dom har ju sina jobb.
Barnen jobbar kanske 8-15 eller nåt sånt, och de vuxna jobbar kanske 9-17.
Då har ju barnen hyfsat chilliga dagar, MEN!!!! När barnen kommer hem från jobbet, äter dom mellanmål och tar fram jobbet igen(!?). Hemma. På sin fritid. En vuxen skulle aldrig gått med på att ta med sig jobbet hem?!

Livet är bra orättvist.

Jaha ja, jag visste det. Jag visste att det skulle komma nåt mer som skulle göra min morgon ännu mindre god. Vad är det jag hör? Jo:
"Trallala lallalla trallallallallaaaa ttralla la lallala lallaala laaa"
Guess what. Jingle bells på keybord. Och jahapp. Yes!!!! Snälla snällla? Min morgon är ju redan så underbar, ta fram flöjten också, ja gör det.
Suck! Piiiiiiiiiiiiiiiip
piiiiiiiiiiiiip piiiiiiiiiiiiiiip piiiiiiiiiip tuuuuuuuuuuuuut piiiiiiiiiiiiip piiiiip. Jingle bells på blockflöjt.

Hmmm, jag tror bestämt att den där keyborden inte existerar imorgon. Eller jo, men då är den i betydligt många fler bitar och ligger nere i en av de gröna soptunnorna på gården.
Nämen ojsan. - Vad är det du säger? Har någon bränt upp den gröna soptunnan som det låg en keybord i? Hoppsan.
Och nämen, näe. Det kan inte vara sant... Har någon knäckt blockflöjten? På mitten? Så det inte går att spela över huvudtaget? Och täppt igen hålen? Gud så hemskt. Jag beklagar. Verkligen. *host*

let the picture tell...























as I said let the picture tell.....

Nu kommer den djupaste sucken i världshistorian. SUCK.
Min hals är värre, och ja, jag har ett behov av att shoppa, som bara växer sig större och större för varje dag som går.
Paniken sprider sig eftersom att mellandagsrean sakta men säkert försvinner. Och jag som lovade mig själv att shoppa som en galning.Typiskt

Hej, har just vaknat. 12.33. Jag blir så arg när jag vaknar sen. För hela dagen har typ redan gått. Hmm, gissar att izabell skrivit det på sin blogg. Men det stämmer verkligen.
Igår såg min hosta till att jag somnade halv fem ungefär. På morgonen liksom. Och eftersom att jag fick värsta gråtattacken var jag helt uppe i varv. Dessutom får man värsta hjärtklappningen av min hostmedicin. Sammanbrottet fick jag av att jag kollade på gamla minnen och så. Geez, jag trodde jag hade lämnat det bakom mig. Men inte.
Fick bearbeta gråten en stund, men ja. Det löste väl sig till slut. La ut lite gamla bilder på min bilddagbok så nu känns det bättre. Fast nu mår jag dåligt igen. Jag upptäckte att det är Ellen DeGeneres show eller va fan det heter. GAAAAAAH. JAg hatar det programmet. Jisses.

Så, vad händer idag? Hoppas på att mina pengar kommit.
För det fungerar nämligen så att, när man varit tränare så skriver man upp datum osv på en lönelista. I slutet av terminen skickar man in den här lönelistan till den som har hand om pengarna och så. Kassör heter deet nog, tror jag.
Jag skickade in min lapp den 20 december. Och någonstans tycker jag faktiskt att de borde ha kommit. För länge sen. För så himla jobbigt är det inte att föra över 1950:-. Va fan, mellandagsrean är snart slut ju!!! Skynda skynda.

Tänkte på en sak innan. Som om jag inte brukar tänka eller?
Nej, men jag tänkte på hur det skulle vara och ha en kloning av sig själv. Inte som en tvillingsyster, utan en kloning.
Någon som var exakt som en själv, på pricken. Både i utseende, men också i beteendet. Tänk var skönt om man gjorde upp ett schema för jobbiga saker man skulle göra, så fick kloningen gör allt skitjobb. Gud så skönt och kunna tänka: Oh, jag behöver inte sitta på 3 timmars samhällslektion idag, kloningen tar det. Eller ifall ens mamma ropade att man skulle hjälpa till med disken osv. Kloningen fixar det, så skönt, så kan jag sitta kvar vid datan.

Men tänk sen vad irriterande. Att alltid behöva dras med en till av sig själv. Som att det inte räcker med en Amanda. Jag blir trött på mig själv, och då är det ändå bara en liksom. Hur hade det gått med två då? Usch, vill inte ens tänka så långt. För gud, antagligen hade jag slaktat mig själv nr2 efter bara ett par dagar i dess sällskap.


Två sånna som jag? No thanx


Ja, nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer. Mår ganska illa faktiskt. Eller ja, fruktansvärt illa. Har ätit för mycket nu igen, mitt största problem. Jag äter alltid för mycket, och sen mår jag skit. Jag får börja kontrollera min ätning.
För idag klämde jag världens portion pasta och köttfärssås, 5 stora bitar focaccia (bröd), 3 kladdkakebitar och två glas julmust på ca 30 minuter. Hmm, ser jag en viss tendens till hetsätning? Naj klart inte!
Just a sec, ska bara hämta chipspåsen. Inte för att det syns i texten att jag springer ut i köket, men still.
Nu tänkte jag roa er med en video som gör mörka dagar ljusare. Ska bara försöka lista ut hur man läger in klipp på bloggen.

Hej hej. Ni som brukar vara här inne och tjuvkika ser kanske att jag har ändrat om lite i utseendet. Jag har köpt mig lite smarthet och lyckats fixa en personlig blogg.
Och även om jag är nybörjare, erkänn att det blev ganska tjusigt? Ah jag visste väl att ni skulle tycka det. :D

Den här dagen har gått åt till endast en sak, nämligen att chilla . Har tagit det lugnt, badat, bakat superduper mumsigt bröd, focaccia och en smarrig kladdkaka och suttit och fixat med kära bloggen. Jag är ändå nöjd. Får se om jag pallar göra mer nån annan gång, för herregud vilket omfattande projekt. Jag har säkert fått tio sammanbrott idag, och bara satt mig ner i ett hörn och gråtit. För att min text inte blev i vit färg. Snacka om i-landsproblem. Pfft.
Dags för mat, bye bye.

God morgon.
Hur mår jag idag då? Ja, bortsett från att jag låter som en man med labil röst (xD, internskämt, right Izabell?)
Ja bortsett från min mansröst så mår jag prima, om man jämför med igår.
Igår spenderades hela dagen i sängen, vilket var väldigt skönt. Mindre skönt var det att jag egentligen inte hade något val, utan orkade inget annat.

Det jag åt igår var följande:
- Två pizzaslice-ar
- 4 Mineralvatten
- Pasta
- Spenat
- Chips
- Jordnötsbågar
- Salta pinnar
- 5 clementiner
- En hel påse halstabletter (på 1timme)

Aja, aptiten är det väl inget fel på precis. Mer uppdatering kommer lite senare, men nu ska jag gå och baka kladdkaka och foacccia med min älskade syster.

Små saker som gör livet enklare.
Det kan vara vad som helst. En komplimang, en present, ett minne, en sak. Vad som helst.
Små saker som gör mina dagar lite ljusare kan vara en speciell låt, att mamma köpt hem favoritchipsen eller att jag upptäcker att CSI kommer på tv. Eller att man får beröm, och komplimanger. Gud, jag ska bli bra på att ta komplimanger, för det är vekligen en av de bästa känslorna som existerar. Att känna sig uppskattad.
Vad gör din vardag ljusare?

Jag funderar ofta på livet. Varför man lever egentligen, för långsiktigt så tycker jag nästan att det är onödigt. Man ska ju ändå dö. Å andra sidan tycker jag det verkar så konstigt, att man bara får en chans. Ibland går jag nästan och väntar på att någon ska komma fram och säga: Äsch, du vet väl att du har 4 liv kvar? För jag vill nästan tro det.

Ibland undrar jag om det finns en annan sida. Långt bortom våran vetskap. Om det finns någon stans att ta vägen efter döden. Jag är rädd. Jag är rädd för döden. Det är därför jag skriver om det. För att bearbeta min rädsla. MIn rädsla av att inte bli ihågkommen, och vara en i mängden. Min rädsla för att mista mina absolut närmaste.

När jag var mindre så var min mardröm att mista mina föräldrar, vilket barn hade inte det som mardröm?
Men nu när jag är äldre har jag börjat fundera så mycket. Min farfar gick bort för två år sen. Min pappa blev ledsen. Såklart. Men farmor, hennes sorg är på en annan nivå. Jag tror på ett sätt att ju äldre man blir dessto mindre betyder föräldrarna. Och dessto mer betyder barn och partners. Misstolka mig inte nu bara.

Och juste, det här med den andra sidan. Jag tvivlar på att det finns. Tycker det verkar osannolikt, och overkligt. Men det finns en del inuti mig som verkligen vägrar inse att allt har ett slut. Att allt slutar i kistan. Den lilla glöd inom mig som tror på den andra sidan ska få växa sig större. Så att jag slipper gå och vara rädd. För det tjänar ingenting till. Att gå omkring och oroa sig. Det tar tid från det mest värdefulla som du äger. Ditt liv.


av: amanda

Hej där ute. Hade lite problem med att få till en fyndig rubrik så, kör på en totalt meningslös.
Idag, gick jag upp onaturligt tidigt. Klockan 6 ringde mobilen, och fy fan vilket helsike det var att komma upp. Hade legat och hostat hela natten och sovit ca 2-3 timmar. Shiet, jag var dödstrött när jag gick utanför dörren. När jag såg resten av familjen ligga och snusa under täcket blev jag arg. Varför ska dom få sova??? Så därför ringde jag och väckte dom vid 7tiden. Rätt åt dom. Mouahahha.
Fick åka hem tidigare från träningen, sjuker. Har ont i halsen och hostar. Jisch, intesiva utomhus-shower i knappt märkbara kläder har satt sina spår. Och min kropp försöker tydligt förklara för mig att jag ska hoppa ner under täcket och ta en power nap eller två. Eller tre. Mhmh, ska nog sätta på nån film, undrar vilken bara... Har inte precis nån favoritfilm eller så... Har ni någon favoritfilm?
Okej, tänkte tråka ut er med en liten "dagens lista"

Dagens humör: Trött
Dagens mående: Kääss
Dagens borde: Städa i min garderob
Dagens frisyr: Rufsigt, baaad hairday
Dagens klädsel: Hemma-outfit
Dagens planer: Kolla film
Dagens materiella vill ha: Klääder!!!
Dagens längtan: Sommar
Dagens fundering: Varför det snöade i morse, men inte på julafton... Varför just idag liksom..
Dagens beroende: Datorn, vatten
Dagens tråkigaste: Sjuk
Dagens tidning: ingen
Dagens låt: Alicia Keys - No one.. HAH! äntligen har jag fått den ur huvudet! Den har suttit där sen den 23 december.

Såg precis en sak som gjorde mig glad. Johanna hade länkat till min blogg, och gjort reklam för mig.
:D:D:D
Så, då får man väl vara schysst tillbaka och länka till henne. För den är läsvärd hennes blogg.

www.johannafridawilma.bloggspace.se

Hej där.
Jag ligger under duntäcket och myspysar. Klockan är tre, och jag vaknade för en timme sen ungefär.
Jag ligger och tittar på meningslösa tevekanaler. Vadå att jag har humor liksom?
Tänkte skriva mina nyårslöften, mer så jag inte glömmer dem.

Mina nyårslöften:
- Bli bättre på att ta komplimanger
- Inte vara så självkritisk
- Vara mer öppen
- Köpa minst ett plagg i månaden, för att succesivt uppnå drömgarderoben.
- Bli av med oskulden
Ja, så nu vet hela världen att jag är oskuld. Men den bjuder jag på. För att gå in på det 18:e året som oskuld känner jag inte riktigt för.
Ja, kalla mig ytlig då. Men tänker ni lägga nån spydig kommentar så kan ni faktiskt hålla den inom er.

Jaja, det tillkommer säkert fler saker, men men. Borde nästan göra en "kryssa-i-lista". Kanske lite pinsamt dock, när sista punkten blir förkryssad. Men jag bjuder som sagt på det.

Puss på er där ute. :-*

*smack*

tänkte bara meddela att jag nu sitter i torkskåpet nere i tvättstugan. Den allmänna tvättstugan alltså. För det är omöjligt att ens höra sig själv där uppe. Värsta kalabaliken.

Lär vakna med ryggskott imorrn.
Sweet dreams. :-*

Öhhhhh.
Skulle gå och borsta tänderna, och hör ett jävla oväsende från vardagsrummet. Gissa vad jag får se. Mamma 41 liggandes i soffan med festkläder, Pappa 42 sittandes med 300 gr Ostbågar, inte ofta han äter det i vanliga fall... och min lillebror 1.5 år pigg som en lärka dansandes till musikdvd:n med Bruce Springsteen. Vad är det frågan om egentligen?
Och dessutom var det nån som sköt värsta saluten utanför fönstret precis. Hmm, lille vän klockan är 02.59, du är lite sent på det. Tolvslaget var för två timmar sedan. Snacka om taskig tidsuppfattning.
Nej, vafan, får nog ta och plocka fram öronpropparna. God natt med er.
Puss :-*

Hmm. Gissar att rubriken blev lite flummig.
Det är nyårsafton, i praktiken är det nyårsdagen. Jag tycker nästan att man borde döpa om det till Bakisdagen. För det är verkligen den officiella "dagen-efter".
Min nyårsafton har varit underbart misslyckad.
Det hela började egentligen igårnatt. Lika bra och hänvisa till föregående inlägg. Det säger allt.

Men min själva nyårsafton började med att någon hastigt rycker undan det perfekt tempererade täcket och slänger ner det på golvet. Hade inte tillräckligt med krafter för att bli arg och irriterad utan blev istället ledsen och gnällig. BIG mistake. Pappa tyckte bara det var ännu roligare och kom tillbaka in i rummet för att göra sitt paradnummer. Det går ut på att man tar en sked, eller annat metall-tillhygge och drar den emot min säng. Metall mot metall låter förbannat mycket och speciellt när man har sina nyvakna öron en halv decimeter därifrån.

På förmiddagen gick jag ut i solen med mina nya brillor för att skaffa mig en outfit till kvällen. Det blev guldiga tights och en svart klänning. Jag riktigt gick och längtade efter kvällen, och såg verkligen fram emot att spendera den med de personer som betyder mest.

Som alla andra dagar den här veckan hade jag show på stortorget, och det gick väl bra får man väl säga.
Det var dock den kallaste dagen den här veckan, och leendena var svåra att locka fram. Men det gick, och jag tror att vi levererade en trevlig uppvisning, för publiken verkade road. Bara de är nöjda så...

Efter att jag kylt ner min kroppstemperatur till ca -10°c genom att trotsa vintern i baddräktstyg och tunna kjolar gick jag hem för att fixa iordning mig. Rättare sagt sätta mig framför datorn. Iallafall, jag fick slingat mitt hår, och nu är det väl faktiskt fint tycker jag. Efter att ha packat ner all barnförbjuden vätska började jag min stapplande vandring mot bussen.
Eller jo, juste, glömde ju berätta om vad min mamma sa till mig. Hon kom in och betraktade det hon köpt till mig ( en Xider, och ett 6pack Rekordelig skogsbärs cider) plötsligt, när man såg att hon tänkt efter länge sa hon:
- Ja Amanda, är det nu säkert att detta räcker?
Jag blev lite orolig,, för det är inte likt min mamma och säga så. När hon dessutom frågade mig om jag tänkte komma hem under natten eller stanna ute var jag nästan tvungen att gå och smaka på dricksvattnet, för något var seriöst galet uppe i hennes maskineri. - Nej då mamma! det räcker alldeles utmärkt ... ( jag har ju fanimej en hel jävla liter vitt blaskvin i väskan också, men det förtäljer inte historian.)
Och ja mamma jag tror att jag sover hos någon annan i natt...
- Jaha jaja okej, sover du hos Izabell då eller?
- Jadå, det gör jag mamma!!! ( Nej, jag tänker sova hos den personen som har festen vi ska till, men det blir nog för mycket för dina känsliga vuxenöron om jag berättar)
Hejdå Mamma fjäsk *host* fjäsk *host* ha en jättebra kväll, vi hörs vid tolvslaget.. Puss puss jag älskar dej.
(Ehrm skulle inte tro det va? Antagligen är jag så nitad att jag inte ens kan klicka på grön lur)

På väg mot bussen glömde jag lösögonfranslimmet till Iza, men skitsamma. När jag satt och väntade på bussen fick jag ungefär tio sliskiga kommentarer som inkluderade sexy pussy kom till pappa grrrr *busvissla* ska du följa med tjejen och så vidare. Dessa kommentarer inklusive säkert 20 biltutningar och 134 *Rå-glo-blickar* Herregud, har ni aldrig sett en tjej innan? Andas in, andas ut, nu måste jag ta det lugnt innan ett fasansfullt utbrott är påväg. För vad fan ger dom rätten att kalla mig pussy och göra "slicka-fitta" tecknet?? (Man sätter victory tecknet framför munnen)

Hemma hos Izabell åt jag en utsökt nyårsbuffé bestående av tre veggiekorvar och kall fullkornspasta. Men gott va det iallafall.
Följande 3 timmar spenderades i hennes tomma lägenhet, och under tiden hann vi hämta upp både Anna och Casandra. Vi lyckades också inse att inte en jävel tänkte släppa in oss på nån fest. Vi ringde runt till varandras kontaktlistor, eller ja, Izabell ringde. För jag har telefonskräck.
Vi kände oss fruktansvärt fet-dissade och insåg att vi skulle få spendera nyåren ensamma. Ja gud vad alla i våra kontaktlistor måste tycka vi var Pain-in-the-ass.
Jag hade förslaget att vi skulle erbjuda avsugning till den som fixade in oss. Det blev inte speciellt poppis om man säger.

En promenix senare var vi på gustav och blickade ut över ett hav av.... folk. Skulle kunna skriva något fruktansvärt elakt, men väljer att avstå, för min egen säkerhet. Klockan var 20 över 11 och folk var redan igång med raketerna. Mina fobier från 6 årstiden väcktes till liv och jag kände mig väldigt sårbar. Insåg att en raket i huvet och jag skulle vara på en annan plats. Ett annat universum. Vi gick längs med husväggarna tills vi hittade en "säker plats". Två minuter senare fick vi kasta oss åt sidan för att något ljushuvud fick för sig att dom skulle smälla värsta bomben precis i folkmassan. Och i Burger Kings entré. Och i rabatterna i parken bakom Gustav. Och bland de parkerade bilarna. Shit alltså, vilka brightheads vi var omgivna av. Bara smartskallar hela bunten. In i det sista stog vi kvar där, och väntade tålmodigt att klockan skulle slå 00.00. *Kaboooooooooom Kaboooooooom*. Gott nytt år kära vänner.
Öppnade min Xider, som fick ersätta skumpa. Äcklig smak dessutom, no sugar added, ännu mer dessutom.
Jag drack den mest för att visa upskattning till snälla mamman som varit på a-laget.
Vår vandring hemåt tog en stund, med tanke på alla (som sagt) brightheads som handskades med smällare.
Just nu sitter jag i min soffa, och mina föräldrar är fullare än mig. Deprimerande. Pappa sitter på mitt rum med en rosa glittrig mini-gitarr och ser allmänt borta ut. Deprimerande. Han ser ut som en blandning mellan en snubbe på Hawaii och en bög. No offence mot er bögar, ni är coola. :D
Min nyår varit den bästa som någonsin spenderats utanför min lägenhet. Oh gosh, nu tar pappa till röstkapaciteterna. Som inte är många, och inte vackra så här efter 10-15 drinkar. Gud som han kisar... Han ser verkligen dragen ut, min egen pappa.
Var var jag? Jo juste, trots att jag aldrig varit med om en mer misslyckad kväll så har jag fått spendera den med dom som betyder allra mest för mig. Och det, gott folk, är tusen miljoner hundra tusen miljarders miljoners gånger bättre än alla fester i hela universum. Så ni kan festa loss och strula runt bland partyfolket hur mycket ni vill.
Tack för den sista kvällen på detta året. Tack för att jag fick spendera den med er.


Izabell, Casandra, Anna
inga ord kan beskriva er.















(och dessutom slipper jag baksmälla! Hah!)