106
Hej och hå.
Jag vägrar att skriva God Morgon för det är det verkligen inte. För det första är det typ redan eftermiddag, 12.40. För det andra har jag hostat hela natten, och min hals känns som rakblad. Det känns som om jag sväljer ett rivjärn eller något hela tiden. Min hals, aaaaaaaaaaj.
Okej, whats next. Juste, eftersom att någon redan har ätit upp focaccia-brödet som jag bakade i förrgår tänker jag göra ett nytt idag. Kanske det blir kladdkaka också. *gäsp* Aj som fan, gäspa kan jag inte heller göra, great. Det fattas bara att jag får huvudvärk eller nåt.
Mina planer för dagen då:
-Luffa runt i mys-outfit
-Baka
-Sitta vid datorn
-Kolla på teve, samtidigt som jag sitter vid datorn.
Scary, att alla dagarna bara försvinner, dom liksom bara glider förbi. MåndTisdaOnsdTorsdFredaLörd. Man kan inte stoppa tiden heller, och spela det på motsatsen till snabbspolning. Långsamspolning kan det väl inte heta? Men liksom livet bara rinner förbi, som ett timglas, eller en å. "So are the days of our lifes" Fan, nu blev det värsta klyschan, men jag syftade inte på det programmet, för det är tantigt tycker jag. Sådeså.
Men känner inte ni också som jag? Att det precis var sommar, och man började skolan och så. Det var ju igår för helvete.
Lovet börjar lida mot sitt tragiska slut. Jag vill inte skolan, jag vill lov.
Jag vill kunna göra som jag vill, ta dagen som den kommer. Och sova bort den om jag vill.
Läxor då? Gaaaaah, vi ska inte ens prata om dom. Men jag tänker så här:
Om man säger att skolan är barnens jobb, och vuxna, ja dom har ju sina jobb.
Barnen jobbar kanske 8-15 eller nåt sånt, och de vuxna jobbar kanske 9-17.
Då har ju barnen hyfsat chilliga dagar, MEN!!!! När barnen kommer hem från jobbet, äter dom mellanmål och tar fram jobbet igen(!?). Hemma. På sin fritid. En vuxen skulle aldrig gått med på att ta med sig jobbet hem?!
Livet är bra orättvist.
Jaha ja, jag visste det. Jag visste att det skulle komma nåt mer som skulle göra min morgon ännu mindre god. Vad är det jag hör? Jo:
"Trallala lallalla trallallallallaaaa ttralla la lallala lallaala laaa"
Guess what. Jingle bells på keybord. Och jahapp. Yes!!!! Snälla snällla? Min morgon är ju redan så underbar, ta fram flöjten också, ja gör det.
Suck! Piiiiiiiiiiiiiiiip
piiiiiiiiiiiiip piiiiiiiiiiiiiiip piiiiiiiiiip tuuuuuuuuuuuuut piiiiiiiiiiiiip piiiiip. Jingle bells på blockflöjt.
Hmmm, jag tror bestämt att den där keyborden inte existerar imorgon. Eller jo, men då är den i betydligt många fler bitar och ligger nere i en av de gröna soptunnorna på gården.
Nämen ojsan. - Vad är det du säger? Har någon bränt upp den gröna soptunnan som det låg en keybord i? Hoppsan.
Och nämen, näe. Det kan inte vara sant... Har någon knäckt blockflöjten? På mitten? Så det inte går att spela över huvudtaget? Och täppt igen hålen? Gud så hemskt. Jag beklagar. Verkligen. *host*
Jag vägrar att skriva God Morgon för det är det verkligen inte. För det första är det typ redan eftermiddag, 12.40. För det andra har jag hostat hela natten, och min hals känns som rakblad. Det känns som om jag sväljer ett rivjärn eller något hela tiden. Min hals, aaaaaaaaaaj.
Okej, whats next. Juste, eftersom att någon redan har ätit upp focaccia-brödet som jag bakade i förrgår tänker jag göra ett nytt idag. Kanske det blir kladdkaka också. *gäsp* Aj som fan, gäspa kan jag inte heller göra, great. Det fattas bara att jag får huvudvärk eller nåt.
Mina planer för dagen då:
-Luffa runt i mys-outfit
-Baka
-Sitta vid datorn
-Kolla på teve, samtidigt som jag sitter vid datorn.
Scary, att alla dagarna bara försvinner, dom liksom bara glider förbi. MåndTisdaOnsdTorsdFredaLörd. Man kan inte stoppa tiden heller, och spela det på motsatsen till snabbspolning. Långsamspolning kan det väl inte heta? Men liksom livet bara rinner förbi, som ett timglas, eller en å. "So are the days of our lifes" Fan, nu blev det värsta klyschan, men jag syftade inte på det programmet, för det är tantigt tycker jag. Sådeså.
Men känner inte ni också som jag? Att det precis var sommar, och man började skolan och så. Det var ju igår för helvete.
Lovet börjar lida mot sitt tragiska slut. Jag vill inte skolan, jag vill lov.
Jag vill kunna göra som jag vill, ta dagen som den kommer. Och sova bort den om jag vill.
Läxor då? Gaaaaah, vi ska inte ens prata om dom. Men jag tänker så här:
Om man säger att skolan är barnens jobb, och vuxna, ja dom har ju sina jobb.
Barnen jobbar kanske 8-15 eller nåt sånt, och de vuxna jobbar kanske 9-17.
Då har ju barnen hyfsat chilliga dagar, MEN!!!! När barnen kommer hem från jobbet, äter dom mellanmål och tar fram jobbet igen(!?). Hemma. På sin fritid. En vuxen skulle aldrig gått med på att ta med sig jobbet hem?!
Livet är bra orättvist.
Jaha ja, jag visste det. Jag visste att det skulle komma nåt mer som skulle göra min morgon ännu mindre god. Vad är det jag hör? Jo:
"Trallala lallalla trallallallallaaaa ttralla la lallala lallaala laaa"
Guess what. Jingle bells på keybord. Och jahapp. Yes!!!! Snälla snällla? Min morgon är ju redan så underbar, ta fram flöjten också, ja gör det.
Suck! Piiiiiiiiiiiiiiiip
piiiiiiiiiiiiip piiiiiiiiiiiiiiip piiiiiiiiiip tuuuuuuuuuuuuut piiiiiiiiiiiiip piiiiip. Jingle bells på blockflöjt.
Hmmm, jag tror bestämt att den där keyborden inte existerar imorgon. Eller jo, men då är den i betydligt många fler bitar och ligger nere i en av de gröna soptunnorna på gården.
Nämen ojsan. - Vad är det du säger? Har någon bränt upp den gröna soptunnan som det låg en keybord i? Hoppsan.
Och nämen, näe. Det kan inte vara sant... Har någon knäckt blockflöjten? På mitten? Så det inte går att spela över huvudtaget? Och täppt igen hålen? Gud så hemskt. Jag beklagar. Verkligen. *host*
