.

Igår åt jag kyckling i thaigryta, drack rosé, rökte, och sen mådde jag inte alls som jag förtjänat resten av natten. Idag ska jag sanera min "lägenhet". Snart ska jag iallafall på festival, tacka gud för det.

Är det verkligen så sorgligt och hemskt att det enbart är mitt liv som står stilla medans alla andras världar snurrar? Det är så. Mitt liv står stilla och alla andra rusar in i nya äventyr. Jag vet ju inte ens vad jag ska äta ikväll och om jag orkar städa i lägenheten. Ni andra åker till London, Stockholm, Kina, Helvetet, ja. You get it. Ni andra har iallafall något eller någon att se fram emot. Eller iallafall något att luta er mot. Jag balanserar på en fucking pinne och alla andra står och puttar på mig.

Har nu officiellt varit vaken i 31 timmar. Har spenderat dagen på resande fot, och lyckats med diverse incidenter. Först glömde jag stänga fönstrena hemma vilket betyder att det är fritt fram att sno mina underkläder eller tvn om man nu hellre vill det. Sen glömde jag ge nycklarna till den som skulle vattna våra blommor och vattna mitt fågelskrälle. Sen glömde jag min biljett på tåget fast jag hade en vidareanslutning. Och nu är jag cirka 3 timmar försenad. Som tack för att jag missade tåget fixade Sj 200 spänn i matkuponger som jag önskade gällde på 7-eleven (hade kunnat handla cigg) istället gällde dem på två caféer och pizzahut/mcdonalds/burgerking/etc. Så i ren protest satte jag mig på ett café i min ensamhet och bara stirrade på människor. Tog tag i konsekvenserna av min tankspriddhet och skickade nycklar med tåget hem till malmö och flörtade in mig hos kundtjänst för att få en ny biljett. Nämnde jag att mamma ville strypa mig? För övrigt finns det ingen logik på stockholms centralstations uppbyggnad. Jag tappade bort mig och hamnade helt plötsligt på Arlanda Express-perrongen. Nu sitter jag i ett hörn på marken och upptäckte nyss att det verkligen finns trådlöst gratis internet. Sånt finns inte i malmö. Om en timme går tåget och innan dess ska jag ha hunnit: se 3 avsnitt sex and the city (ja jag har börjat se...) röka två cigaretter, lyssna på två låtar på spotify, och köpa med mig fet mat till tågresan som förövrigt tar 3 timmar istället för 1 som den skulle från början.

Är besviken fast jag var inställd på att inte börja plugga till hösten, det här känns som ett nederlag. Jag hatar nederlag och ska nog försöka pallra mig till gymmet någon dag och bli skinnybitch. Dålig dag

+ Oimpulsiva människor

Sådärja. Nu är jag ensam hemma. Det ska bli skönt, jätteskönt. Extremt. Och lite synd också, kommer bli ensamt. Eller nä det kommer det inte, det kommer vara folk i alla sängar och överallt har jag en känsla av. Eller något i den stilen.