.

Så jävla trött på människor, skolan, mig själv, malmö, gud, och mitt liv. Känns som att jag är den enda o-ombytliga människa i hela världen. Känns som att jag är den ensammaste människan i hela världen. Känns som att jag har mest saker att göra i hela världen. Känns som att jag har tråkigast liv i världen. Känns som att jag är fulast och fetast i världen. En sådan toppendag idag.

Oftast drabbas bara de människorna som allra mest hade behövt lycklig kärlek. Det är här jag slutar tro på Gud, för varför skulle Gud kunna ha hjärta att låta så många i denna världen ha så ont? Det finns inget ytligt sår eller skada i världen som kan mäta sig med det såret som hjärtat får när det genomborras av järnpålen. Ingen smärta är lik den hejdlöst brännande svidande skrapande rivande känslan som finns innuti en tjugofyra timmar om dygnet. Varje millisekund, minut, timme finns denna känslan med dig. Ungefär så känns det att vara kär i någon som inte är kär i dig.

Och när man tror att det verkligen inte kan bli värre, och när man tror att det verkligen inte kan göra ondare.. För hur skulle det möjligtvis kunna gå att toppa den här oändligt långa utdragna smärta som pågår inombords varje dag? Ja då får man reda på den där andra tjejen. Tjejen som antagligen har mycket finare leende, skrattar charmigare, är smalare, snyggare. När man får reda på den ”tjejen”, som egentligen inte förtjänar att kallas tjej. När man får reda på henne, då är det som att alla smärtor som stormat i ens själ tiodubblas. Och ögonen är redan uttorkade av all gråt. Så det går inte mer. Men det är som tusen knytnävsslag i solar plexus, tusen knytnävsslag på näsbenet, tusen sparkar mot smalbenen. Och då undrar man igen om Gud verkligen finns, för om han gör det så måste han vara sadist.

 

 

 

 

Idag är en funderardag. Funderar över livet. Först idag insåg jag hur jäkla oviss min framtid är. Jag insåg att jag

Vad jag åstadkommit de senaste dygnet:

Har varit uppe och tvättat tills nu ungefär. Vek precis in den sista tröjan. Måste få sex nu. Är så jävla utsvulten på det planet att jag vill dö. Och jag vet precis vem jag vill ha.

Gråter för allt och inget idag. Hatar "idag". Fyfan. Vill bara sitta inne på mitt skankiga rum och bara ruttna. Tänker inte ens kommentera denna dagen.

Här är mina matvanor:

Äter för 4e gången denna veckan stekt lax med sparris och tillbehör. Idag har jag pasta till, iförrgår potatisgratäng, och gången innan dess klyftpotatis. Jag har även testat med potatismos vilket inte var en höjdare.

Jag lever tro det eller ej.