92

Hmm. Gissar att rubriken blev lite flummig.
Det är nyårsafton, i praktiken är det nyårsdagen. Jag tycker nästan att man borde döpa om det till Bakisdagen. För det är verkligen den officiella "dagen-efter".
Min nyårsafton har varit underbart misslyckad.
Det hela började egentligen igårnatt. Lika bra och hänvisa till föregående inlägg. Det säger allt.

Men min själva nyårsafton började med att någon hastigt rycker undan det perfekt tempererade täcket och slänger ner det på golvet. Hade inte tillräckligt med krafter för att bli arg och irriterad utan blev istället ledsen och gnällig. BIG mistake. Pappa tyckte bara det var ännu roligare och kom tillbaka in i rummet för att göra sitt paradnummer. Det går ut på att man tar en sked, eller annat metall-tillhygge och drar den emot min säng. Metall mot metall låter förbannat mycket och speciellt när man har sina nyvakna öron en halv decimeter därifrån.

På förmiddagen gick jag ut i solen med mina nya brillor för att skaffa mig en outfit till kvällen. Det blev guldiga tights och en svart klänning. Jag riktigt gick och längtade efter kvällen, och såg verkligen fram emot att spendera den med de personer som betyder mest.

Som alla andra dagar den här veckan hade jag show på stortorget, och det gick väl bra får man väl säga.
Det var dock den kallaste dagen den här veckan, och leendena var svåra att locka fram. Men det gick, och jag tror att vi levererade en trevlig uppvisning, för publiken verkade road. Bara de är nöjda så...

Efter att jag kylt ner min kroppstemperatur till ca -10°c genom att trotsa vintern i baddräktstyg och tunna kjolar gick jag hem för att fixa iordning mig. Rättare sagt sätta mig framför datorn. Iallafall, jag fick slingat mitt hår, och nu är det väl faktiskt fint tycker jag. Efter att ha packat ner all barnförbjuden vätska började jag min stapplande vandring mot bussen.
Eller jo, juste, glömde ju berätta om vad min mamma sa till mig. Hon kom in och betraktade det hon köpt till mig ( en Xider, och ett 6pack Rekordelig skogsbärs cider) plötsligt, när man såg att hon tänkt efter länge sa hon:
- Ja Amanda, är det nu säkert att detta räcker?
Jag blev lite orolig,, för det är inte likt min mamma och säga så. När hon dessutom frågade mig om jag tänkte komma hem under natten eller stanna ute var jag nästan tvungen att gå och smaka på dricksvattnet, för något var seriöst galet uppe i hennes maskineri. - Nej då mamma! det räcker alldeles utmärkt ... ( jag har ju fanimej en hel jävla liter vitt blaskvin i väskan också, men det förtäljer inte historian.)
Och ja mamma jag tror att jag sover hos någon annan i natt...
- Jaha jaja okej, sover du hos Izabell då eller?
- Jadå, det gör jag mamma!!! ( Nej, jag tänker sova hos den personen som har festen vi ska till, men det blir nog för mycket för dina känsliga vuxenöron om jag berättar)
Hejdå Mamma fjäsk *host* fjäsk *host* ha en jättebra kväll, vi hörs vid tolvslaget.. Puss puss jag älskar dej.
(Ehrm skulle inte tro det va? Antagligen är jag så nitad att jag inte ens kan klicka på grön lur)

På väg mot bussen glömde jag lösögonfranslimmet till Iza, men skitsamma. När jag satt och väntade på bussen fick jag ungefär tio sliskiga kommentarer som inkluderade sexy pussy kom till pappa grrrr *busvissla* ska du följa med tjejen och så vidare. Dessa kommentarer inklusive säkert 20 biltutningar och 134 *Rå-glo-blickar* Herregud, har ni aldrig sett en tjej innan? Andas in, andas ut, nu måste jag ta det lugnt innan ett fasansfullt utbrott är påväg. För vad fan ger dom rätten att kalla mig pussy och göra "slicka-fitta" tecknet?? (Man sätter victory tecknet framför munnen)

Hemma hos Izabell åt jag en utsökt nyårsbuffé bestående av tre veggiekorvar och kall fullkornspasta. Men gott va det iallafall.
Följande 3 timmar spenderades i hennes tomma lägenhet, och under tiden hann vi hämta upp både Anna och Casandra. Vi lyckades också inse att inte en jävel tänkte släppa in oss på nån fest. Vi ringde runt till varandras kontaktlistor, eller ja, Izabell ringde. För jag har telefonskräck.
Vi kände oss fruktansvärt fet-dissade och insåg att vi skulle få spendera nyåren ensamma. Ja gud vad alla i våra kontaktlistor måste tycka vi var Pain-in-the-ass.
Jag hade förslaget att vi skulle erbjuda avsugning till den som fixade in oss. Det blev inte speciellt poppis om man säger.

En promenix senare var vi på gustav och blickade ut över ett hav av.... folk. Skulle kunna skriva något fruktansvärt elakt, men väljer att avstå, för min egen säkerhet. Klockan var 20 över 11 och folk var redan igång med raketerna. Mina fobier från 6 årstiden väcktes till liv och jag kände mig väldigt sårbar. Insåg att en raket i huvet och jag skulle vara på en annan plats. Ett annat universum. Vi gick längs med husväggarna tills vi hittade en "säker plats". Två minuter senare fick vi kasta oss åt sidan för att något ljushuvud fick för sig att dom skulle smälla värsta bomben precis i folkmassan. Och i Burger Kings entré. Och i rabatterna i parken bakom Gustav. Och bland de parkerade bilarna. Shit alltså, vilka brightheads vi var omgivna av. Bara smartskallar hela bunten. In i det sista stog vi kvar där, och väntade tålmodigt att klockan skulle slå 00.00. *Kaboooooooooom Kaboooooooom*. Gott nytt år kära vänner.
Öppnade min Xider, som fick ersätta skumpa. Äcklig smak dessutom, no sugar added, ännu mer dessutom.
Jag drack den mest för att visa upskattning till snälla mamman som varit på a-laget.
Vår vandring hemåt tog en stund, med tanke på alla (som sagt) brightheads som handskades med smällare.
Just nu sitter jag i min soffa, och mina föräldrar är fullare än mig. Deprimerande. Pappa sitter på mitt rum med en rosa glittrig mini-gitarr och ser allmänt borta ut. Deprimerande. Han ser ut som en blandning mellan en snubbe på Hawaii och en bög. No offence mot er bögar, ni är coola. :D
Min nyår varit den bästa som någonsin spenderats utanför min lägenhet. Oh gosh, nu tar pappa till röstkapaciteterna. Som inte är många, och inte vackra så här efter 10-15 drinkar. Gud som han kisar... Han ser verkligen dragen ut, min egen pappa.
Var var jag? Jo juste, trots att jag aldrig varit med om en mer misslyckad kväll så har jag fått spendera den med dom som betyder allra mest för mig. Och det, gott folk, är tusen miljoner hundra tusen miljarders miljoners gånger bättre än alla fester i hela universum. Så ni kan festa loss och strula runt bland partyfolket hur mycket ni vill.
Tack för den sista kvällen på detta året. Tack för att jag fick spendera den med er.


Izabell, Casandra, Anna
inga ord kan beskriva er.















(och dessutom slipper jag baksmälla! Hah!)


hhh

you

www

letters

RSS 2.0