99
Små saker som gör livet enklare.
Det kan vara vad som helst. En komplimang, en present, ett minne, en sak. Vad som helst.
Små saker som gör mina dagar lite ljusare kan vara en speciell låt, att mamma köpt hem favoritchipsen eller att jag upptäcker att CSI kommer på tv. Eller att man får beröm, och komplimanger. Gud, jag ska bli bra på att ta komplimanger, för det är vekligen en av de bästa känslorna som existerar. Att känna sig uppskattad.
Vad gör din vardag ljusare?
Jag funderar ofta på livet. Varför man lever egentligen, för långsiktigt så tycker jag nästan att det är onödigt. Man ska ju ändå dö. Å andra sidan tycker jag det verkar så konstigt, att man bara får en chans. Ibland går jag nästan och väntar på att någon ska komma fram och säga: Äsch, du vet väl att du har 4 liv kvar? För jag vill nästan tro det.
Ibland undrar jag om det finns en annan sida. Långt bortom våran vetskap. Om det finns någon stans att ta vägen efter döden. Jag är rädd. Jag är rädd för döden. Det är därför jag skriver om det. För att bearbeta min rädsla. MIn rädsla av att inte bli ihågkommen, och vara en i mängden. Min rädsla för att mista mina absolut närmaste.
När jag var mindre så var min mardröm att mista mina föräldrar, vilket barn hade inte det som mardröm?
Men nu när jag är äldre har jag börjat fundera så mycket. Min farfar gick bort för två år sen. Min pappa blev ledsen. Såklart. Men farmor, hennes sorg är på en annan nivå. Jag tror på ett sätt att ju äldre man blir dessto mindre betyder föräldrarna. Och dessto mer betyder barn och partners. Misstolka mig inte nu bara.
Och juste, det här med den andra sidan. Jag tvivlar på att det finns. Tycker det verkar osannolikt, och overkligt. Men det finns en del inuti mig som verkligen vägrar inse att allt har ett slut. Att allt slutar i kistan. Den lilla glöd inom mig som tror på den andra sidan ska få växa sig större. Så att jag slipper gå och vara rädd. För det tjänar ingenting till. Att gå omkring och oroa sig. Det tar tid från det mest värdefulla som du äger. Ditt liv.
av: amanda
Det kan vara vad som helst. En komplimang, en present, ett minne, en sak. Vad som helst.
Små saker som gör mina dagar lite ljusare kan vara en speciell låt, att mamma köpt hem favoritchipsen eller att jag upptäcker att CSI kommer på tv. Eller att man får beröm, och komplimanger. Gud, jag ska bli bra på att ta komplimanger, för det är vekligen en av de bästa känslorna som existerar. Att känna sig uppskattad.
Vad gör din vardag ljusare?
Jag funderar ofta på livet. Varför man lever egentligen, för långsiktigt så tycker jag nästan att det är onödigt. Man ska ju ändå dö. Å andra sidan tycker jag det verkar så konstigt, att man bara får en chans. Ibland går jag nästan och väntar på att någon ska komma fram och säga: Äsch, du vet väl att du har 4 liv kvar? För jag vill nästan tro det.
Ibland undrar jag om det finns en annan sida. Långt bortom våran vetskap. Om det finns någon stans att ta vägen efter döden. Jag är rädd. Jag är rädd för döden. Det är därför jag skriver om det. För att bearbeta min rädsla. MIn rädsla av att inte bli ihågkommen, och vara en i mängden. Min rädsla för att mista mina absolut närmaste.
När jag var mindre så var min mardröm att mista mina föräldrar, vilket barn hade inte det som mardröm?
Men nu när jag är äldre har jag börjat fundera så mycket. Min farfar gick bort för två år sen. Min pappa blev ledsen. Såklart. Men farmor, hennes sorg är på en annan nivå. Jag tror på ett sätt att ju äldre man blir dessto mindre betyder föräldrarna. Och dessto mer betyder barn och partners. Misstolka mig inte nu bara.
Och juste, det här med den andra sidan. Jag tvivlar på att det finns. Tycker det verkar osannolikt, och overkligt. Men det finns en del inuti mig som verkligen vägrar inse att allt har ett slut. Att allt slutar i kistan. Den lilla glöd inom mig som tror på den andra sidan ska få växa sig större. Så att jag slipper gå och vara rädd. För det tjänar ingenting till. Att gå omkring och oroa sig. Det tar tid från det mest värdefulla som du äger. Ditt liv.
av: amanda
