.

Jag har insett en sak. Om/när jag får en pojkvän så kommer jag ha svårt att inte vara en svartsjuk flickvän. Jag skulle kunna vara den svartsjukaste människa jag känner, speciellt när de kommer till fenomenet tjejer + killar. Idag har det varit en rutten dag på många sätt, jag vaknade upp med betongkepsen där den skulle, och ångestfylld över att jag lät mig själv ge mitt nummer till Örebros kanske sötaste kille. Om han nu inte hör av mig är det ytterligare ett nederlag, och jag kommer bli så besviken. Och jag är tyvärr en så patetisk människa att jag redan kan se mig själv vara tillsammans med honom, eller jag hoppas i alla fall. Är man sjuk i huvudet då eller bara brutalt ensam och desperat efter uppskattning? Vi dansade ju faktiskt både i fredags och lördags och jag fick höra att han stått och tittat på mig när jag stod i kön till garderoberna. Men det kan visserligen betyda att han ångrat att han dansat så länge med mig, att han tyckte jag var konstig, eller bara skitsnygg. Vet inte riktigt om jag tror på det men ni vet att jag aldrig kan läsa av sådant. Vi får väl se om han hör av sig eller inte. Jag tippar 500 kronor på att jag inte får något samtal eller något sms, men att jag säkerligen springer på honom i Örebro-natten och får känna mig som ordet F A I L.