.

Precis sett klart The curious case of Benjamin Button. Fick extrem dödsångest. Grät i smyg, det var skönt eftersom att jag aldrig kan gråta annars nuförtiden. Känner inget alls. Knappt någon lycka heller, bara ytligt tjafs och "ja allt är bra med mig". Trodde att sommar och ledighet skulle göra allt så mycket bättre men jag hade fel, jag brukar ha fel. Känns som att jag kommer gråta i natt. Borde ta vara på det och gråta ut 3 månaders lagrad gråt. Vill inte, orkar inte. Allt känns fel, falskt och omständigt och om bara någon förstog. Just nu förstår inte ens min mamma. Då har man ingen. Absolut ingen. Även fast jag vill att ni ska förstå. Men ja. Då måste jag ju själv förstå först. Får dödsångest av allt känns det som. Till och med factory girl och mitt eget rum och min pappa. Min älskade pappa. Jag känner mig så vilsen. Allt har blivit för fel. Nu tjatar jag om massa oväsäntligheter. Det jag ville komma till var egentligen att jag är ledsen för att min blogg är skittråkig nuförtiden. Jag lovar att jag ska bli bättre, någon dag.