ambivalens
helt ärligt, även fast solen skiner så är jag påväg mot en dålig period, antar att det bara är att sätta sig tillrätta och luta sig tillbaka och vänta på ex antal nervsammanbrott och konstant gråtande. vet egentligen inte varför jag bryr mig, blir bara så jävla svartsjuk.
vet inte varför jag finner tillfredsställelse när jag lyckas äta lite alternativt ingenting. jag vet ju att mamma vet och att hon kommer tvinga mig att äta. men mitt huvud vet tydligen inte.. inte än.
vet inte varför det är lönt att ha vita sockerpiller på p-piller kartan som man kan hoppa över och skjuta upp mensen med(min plan) om mensen ändå kommer 3 dagar förtidigt och förstör kommande helg osv. hela poängen tappad.
kanske lider jag av personlighetsklyvning, på fullaste allvar. jag känner mig som skit just nu.
scones kallar.
Postat av: S
:s
Postat av: sandri
sluta! scones? jag kommer!
